Kyrkan är troligen byggd under 1190-talet och var vid sitt uppförande en tilltagen och i landskapet väl markerad byggnad med sitt 20 meter höga och breda västtorn i romansk stil. I tornet finns en emporvåning med fönster ut mot mittskeppet. De under 1400-talet två tillbyggda gravkapellen på kyrkans norrsida, numera dopkapell och sakristia, fungerade som begravningsplats åt borgherrarna på Lillöhus. Tornets emporvåning tros bland annat ha begagnats av dessa borgherrar vid mässbesök. Kyrkan försågs med tidstypiska kryssvalv under mitten av 1400-talet.
Kyrkans ursprungliga vapenhus med ingång på mittskeppets södersida revs i samband med uppförandet av det nuvarande vapenhuset väster om tornet 1806. Spår av den gamla ingången syns i det västligaste söderfönstret i mittskeppet. Kyrkan har två bronsklockor, med okänt gjutdatum och tillverkningsort.
Byggherre var ärkebiskop Absalon Hvide i Lund tillsammans med den lokale frälsemannen Esbern Mule - båda omnämnda på en av Skånes yngsta runstenar, Norra Åsumstenen, som har sin nuvarande placering i kyrkans vapenhus. Översatt till modern svenska är lydelsen på runstenen: Kristus, Marias son, hjälpe dem som gjorde denna kyrka, ärkebiskop Absalon och Esbern Mule.