Lyssna

Sydsamiskt språkbad i Hotagen

I slutet av oktober träffades präster, diakoner, musiker och lekmän för att lära sig mer om det sydsamiska språket och kyrkliga traditioner då Härnösands stift arrangerade en kurshelg med sydsamiskt språkbad.

 

 Text&Foto: Anders Gustafsson

 Kursen avslutades med en mässa i Hotagens kyrka där deltagarna tillsammans med församlingen fick chans att använda sina nya språkfärdigheter.
Vad betyder det att få höra liturgin och psalmer på sitt eget språk? Eller att få ta del och kika in i en annan tradition? Deltagarna berättar om glädje och djup beröring i mötet.

Sakka Sparokk, har sydsamiska som modersmål och känner att Hotagens kyrka är hennes hemkyrka.

- Här är jag gift, konfirmerad och här har jag varit kyrkvärd. Sakka berättar om en stor tacksamhet till att få vara med om detta och lyfter fram församlingsherdens mod att våga stå upp för det samiska.
- Det är så viktigt det här att vi får vara delaktiga i församlingen. Barnen får läsa samiska i skolan och att också få känna det i kyrkan, det är stort. Våra barnbarn går ju i kyrkans barntimmar, de får lära sig om gudstro.
Sakka berättar själv om hur det var att använda det egna språket i en kyrklig kontext.
- Det var en bibelvers. Det berörde mig så mycket, jag kunde nästan inte få fram det, jag var grinfärdig. Jag kan inte med ord berätta vad starkt det var.

Mer personligt
För Sakka blir det mer personligt och mjukare på sitt modersmål sydsamiska. Sakka berättar också att det länge varit så svårt att få tag på texter, men det har hänt mycket nu, berättar hon. Till exempel kommer det samiska kyrkobladet ut varje kvartal.

 

 

Det berörde mig så mycket, jag kunde nästan inte få fram det, jag var grinfärdig.

- Det är så viktigt det här att vi får vara delaktiga i församlingen, säger Sakka Sparrok.

Foto: Anders Gustafsson

Kjell Thuvall, församlingsherde i Föllingebygdens församling, som själv varit med och både vigt och döpt församlingsmedlemmar med samiskt påbrå. Han har därför fått känna på och ta in det samiska språket i kyrkans ritualer.
-Det är bara att bjuda upp och försöka arbeta med och förstå språket.
-I Valsjöbyn har vi barn som lär sig prata svenska i 4-års åldern, men deras modersmål är ju sydsamiska. Och då måste också kyrkan kunna leverera och vara relevant.

Birgitta Ricklund, som är född och uppvuxen i Saxnäs Marsfjäll, 9 mil från Vilhelmina. Hon har samiskt påbrå men har aldrig lärt sig språket som barn. Birgitta är också ordförande för Örnsköldsviks sameförening.
-Vi har duschat och vi har badat, och vi har spaat i sydsamiska. Det här är en upplevelse som har satt sig så varmt i mitt hjärta. Det här måste få återkomma.
För Birgitta betyder det mycket att få använda ett språk som hon aldrig fått möjlighet att läsa. Och sen få lyfta in det i det i det kyrkliga sammanhanget.
- Det är en upplevelse att kunna be en bön eller sjunga en psalm och att kunna förstå det.

Text/Foto: Anders Gustafsson

Domkyrka med plats för samiska uttryck

I Härnösands domkyrka har samisk form en fast plats i kyrkorummet. Mariakapellets altare och biskopens kräkla är synliga tecken på att Härnösands stift är en del av Saepmie.