Varför ringer det?

 Kyrkklockornas ringande ljud har sedan 1200-talet hörts i våra församlingar. Ljudet av kyrkklockor är ett av få ljud vi kan dela med tidigare generationer och som inte ersatts eller försvunnit. Klockljudet förenar oss också med en stor del av den kristna världen som använder klockor i sina gudstjänster.

Klockorna är också något av kyrkans dyrbaraste föremål som tidigare generationer sett som mycket viktiga och värda att vårda så att de kan användas till att meddela församlingsborna både glädje, sorg, samlingar och fara.

I Rödöns kyrka, Krokoms kyrka, Näskotts kyrka, Näldens församlingshem, Aspås kyrka och Ås kyrka finns kyrkklockor som varje vecka ringer av olika anledningar. I alla byar kan ljudet av någon kyrkklocka höras om vindarna ligger rätt. Inte alltid förstår man varför det ringer.  Nedan vill jag kort ge de vanligaste skälen till varför vi ringer i kyrkklockorna.

Stor och liten klocka finns i kyrktornen i Ås, Rödön, Näskott och Aspås. Vid själaringning, tacksägelseringning och vid begravningar ringes det olika för män och kvinnor. Om det är en kvinna börjar och slutar ringningen med den lilla klockan. Om det är en man börjar och slutar ringningen med det stora klockan.

• Helgsmålsringning. Varje lördag kl 18.00 ringer det ca 5 minuter till vila i alla kyrkor. 
• Själaringning. Vid dödsfall i församlingen ringes det kl 11.00i den närmaste kyrkklockan ca 5 minuter dagen efter det att församlingen har fått meddelande om dödsfallet. I Krokom och Rödön sker själaringningen klockan 10. 
• Gudstjänst. Klockorna kallar till gudstjänst. På söndagar två timmar före, en timme före och vid gudstjänstens start ca 5 minuter. Vid vigsel dopgudstjänst och begravning, ringer det bara vid gudstjänstens start.   '
• Tacksägelseringning. Varje församlingsmedlem som dött hedras och minns i gudstjänsten genom klockringning samt att namnet, dödsdatum och ålder nämns, en bön bedes och ett ljus tändes. 
• Nyårsringning.  
• Landssorg. 
• Fara av extraordinär karaktär. 
• Klockslagsringning. I Rödöns kyrka slår lilla klockan vid varje heltimme det antal slag klockan är och vid varje halvtimme ett slag.

Kyrkklockorna i våra kyrkor väger mellan 400 och 1000 kilo styck och har numera elektriskt styrd ringning.

Flera av klockorna har text ingjuten. På Rödöns storklocka (975 kg) står texten:
I denna klocka ljuda fortfarande stycken av malmen från de klockor, som tiden och olyckan härjat. Endast femton år hade Jämtland varit svenskt då Rödöns kyrka av Eric Claudii änka erhöll sin storklocka år 1660… Då Gudsv V var Sveriges konung..”  samt på den mindre klockan (557kg) står texten: "I kristen tro och redlig vandel går vägen över gruset mot höjden. Så länge vi frukta Gud, ära konungen och icke förgäta fädrens maningar och gärningar skola Rödöns klockor ringa för ett lyckligt och fritt folk i älskad hembygd. Gläds min själ.”

Mikael Sjödin, kyrkoherde