Redovisningar till regeringen

Återhämtningen efter pandemin har inneburit att många kunnat återgå till vanliga rutiner under 2022. Vi har kunnat mötas igen för diskussioner på plats, för byggmöten och i samråd och samverkan om kyrkoantikvariska frågor. Samtidigt är det tydligt att vissa erfarenheter och lärdomar förändrat arbetet permanent. Användningen av digitala mötesverktyg underlättar i många fall arbetet och gör formerna för samråd och samverkan mer flexibla. 

Under 2022 har Europa drabbats av en ny samhällskris med globala dimensioner. Ett förödande krig pågår i vårt närområde. Den 24 februari inledde Ryssland i strid mot internationell rätt en invasion av Ukraina. Krigets konsekvenser i form av mänskligt lidande och materiell förstörelse är oöverblickbara och utgången i nuläget oviss. Händelserna har också påmint oss om kulturarvets samhälleliga betydelse för att bygga sammanhållning och identitet, men också hur det kan användas som måltavla för angrepp i avsikt att underminera densamma. Av de kulturarv som skadats eller förstörts, medvetet eller av nonchalans, utgör religiösa byggnader en väsentlig del. 

Kriget i Ukraina har fört frågor om det civila försvaret högt upp på agendan. Svenska kyrkans kapacitet är prövad i olika former av samhällskriser, men hot om väpnad konflikt har under lång tid upplevts som avlägsna. Församlingarnas dagliga verksamhet är viktig för samhällets samlade motståndskraft. Det handlar bland annat om att möta människors existentiella oro och att bidra till hopp. Svenska kyrkans eget regelverk, kyrkoordningen, säger att församlingarna, stiften och kyrkostyrelsen ska vidta de beredskapsförberedelser som behövs för att upprätthålla denna verksamhet även under kris och höjd beredskap. 

Svenska kyrkan har också lagreglerade skyldigheter vid beredskap, däribland vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen. Det civila försvaret bygger på principen att den vanliga verksamheten ska vidmakthållas så långt det är möjligt. Svenska kyrkan ska ha kapacitet att vårda och underhålla de kyrkliga kulturminnena enligt kultur-miljölagens krav, även i händelse av höjd beredskap och krig. Samtidigt bedöms kulturarvet vara en sådan viktig angelägenhet för samhället att det skyddas av internationella konventioner och av specifika uppgifter för myndigheterna. Enligt den överenskommelse som träffats mellan staten och Svenska kyrkan ska parterna samarbeta och samverka i övergripande frågor. Händelserna under 2022 har med besked lyft fram ännu en stor samverkansfråga för de närmaste årens arbete, nämligen skyddet av de kyrkliga kulturminnena vid höjd beredskap och i krig. 

Helén Ottosson Lovén
Generalsekreterare

Martin Modéus
Ärkebiskop och ordförande i kyrkostyrelsen

Det råder ett fortsatt högt ansökningstryck från församlingar och stift. Församlingarnas ansökningar för ramår 2022 skedde för andra året i det nya IT-stödet för kyrkoantikvarisk ersättning och har av stiften handlagts och beslutats utifrån den nya handläggningsmodellen och Villkor för kyrkoantikvarisk ersättning 2.0. Den budgeterade kostnad som församlingarna angivit i sina ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning ramår 2022 uppgick till 930 mnkr, vilket är en lägre nivå än för ansökningarna ramår 2021. Att ansökt belopp minskat hänger delvis samman med den nya fördelningsmodellen. Stiftens ramar är kända under fem sammanhängande år, vilket sätter tydliga gränser hur mycket stiftet disponerar. Den nya fördelningsmodellen ger också stiften möjlighet att fördela hela eller delar av inkomna ansökningar till senare ramår. Ansökningstrycket kan av dessa skäl inte rakt av jämföras med de ramår som handlats med den äldre modellen, då ett stort ansökningstryck i stället premierade stiftens tilldelning.

Enligt de uppgifter som församlingarna registrerat i kyrkobyggnadsregistret uppfyller 2 954 kyrkor i Svenska kyrkans ägo de kriterier som gäller för kyrkobyggnader med tillståndsplikt för väsentliga ändringar enligt 4 kapitlet 3 § i kulturmiljölagen. 

Kriterierna för lagskyddet är i vissa fall öppna för tolkningar. De mindre skillnader som uppträder i antalet skyddade kyrkobyggnader år från år beror i huvudsak på den kontroll och korrigering som Svenska kyrkan gör av uppgifter om invigning, byggår eller ägande och förvaltning. Svenska kyrkan har under 2022 övertagit två kyrkor från kyrkliga stiftelser/föreningar: Hönö kyrka som övertogs av Öckerö församling samt Skärhamns kyrka som övertogs av Tjörns pastorat. Dessa två kyrkor är byggda i början av 1930-talet och omfattas enligt länsstyrelsens bedömning av tillståndsplikt enligt 4 kapitlet 3 § i kulturmiljölagen. Sjösås nya kyrka i Sjösås församling, byggd 1862, totalförstördes av brand den 3 september 2022.  

Kyrkobyggnader som omfattas av kulturmiljölagen behåller sitt skydd även om de avyttras. Kyrkoantikvarisk ersättning kan emellertid inte beviljas och utbetalas till någon annan än Svenska kyrkans organisatoriska delar. Under 2022 har en kyrkobyggnad med tillståndsplikt enligt 4 kapitlet 3 § övergått i annans ägo. Det gäller Mariakyrkan i Värnamo församling, som avyttrats till en katolsk församling. Kyrkan är byggd 1977 och utvald av Riksantikvarieämbetet för att omfattas av tillståndsplikt enligt kulturmiljölagens 4 kapitel 3 §. Antalet kyrkor med tillståndsplikt som är berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning är i dag jämförbart med den tidpunkt när överenskommelsen trädde i kraft, beroende på de beslut om tillståndsplikt för yngre kyrkobyggnader som myndigheterna fattat efter 2000.    

Arbetet med övergången från analoga till digitala inventarieförteckningar har fortsatt under 2022. I flera stift pågår fleråriga projekt där inventarieförteckningar uppdateras, kvalitetssäkras och införs i det digitala inventarieregistret Sacer. Cirka 87 procent av de ekonomiska enheterna i Svenska kyrkan använder Sacer, vilket bidrar till en helt ny överblick över de skyddade föremålen. Samtliga länsstyrelser har tillgång till registret genom avtal som träffats med Svenska kyrkans nationella nivå. 

Svenska kyrkan svarar enligt överenskommelsen med staten för att ha tillgång till den kompetens som krävs för att förvalta de kyrkliga kulturminnena. Särskilda satsningar för att stärka Svenska kyrkans förvaltningskompetens har skett de senaste åren, såväl personellt som genom specifika projekt. Stiftens insatser för att främja och stödja församlingsverksamheten inom fastighets- och kulturarvsområdet samt de resurser som krävs för handläggningen av den kyrkoantikvariska ersättningen uppgick sammantaget under 2022 till cirka 41 årsarbetskrafter.   

Arbetet med att förbättra och effektivisera fastighetsförvaltningen inom ramen för kyrkomötets beslut om utredningen Gemensamt ansvar (KmSkr 2016:7) har fortsatt under 2022. I takt med att församlingar och pastorat har kunnat ta del av stödmaterial och digitala utbildningar har lokalförsörjningsplaner färdigställts successivt. I slutet av 2022 hade 57 procent av kyrkans enheter färdigställt sin lokalförsörjningsplan. Syftet med planerna är att de ska vara ett stöd för församlingar och pastorat att planera sitt fastighetsinnehav utifrån prioriterade behov och ekonomiska förutsättningar. Enligt Svenska kyrkans bestämmelser ska kyrkobyggnadernas särställning beaktas.   

Alla stift anordnar varje år en eller flera fastighets- eller kulturarvsdagar som ett led i att kompetensutveckla, främja och utbilda de inom församlingar och pastorat som arbetar med fastighets- eller kulturarvsfrågor.  

Svenska kyrkan och staten ska enligt överenskommelsen samarbeta och samverka i övergripande frågor som gäller de kyrkliga kulturvärdena. Särskilda samrådsgrupper på central och regional nivå ska finnas för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Under året fortsatte arbetet i den centrala och de regionala samrådsgrupperna med i genomsnitt två till fyra möten per år. Protokollen tillgängliggörs mellan grupperna. Viktiga frågor i grupperna har varit det försämrade säkerhetsläget och insatser för ett stärkt civilförsvar. Med bakgrund i frågornas aktualitet har den centrala samrådsgruppen beslutat att temat för kulturarvskonferensen i Uppsala 22–24 maj 2023 ska vara Kyrkligt kulturarv – beredskap och ett motståndskraftigt samhälle. En arbetsgrupp bestående av ledamöter från kyrkokansliet, Riksantikvarieämbetet och värdsstiftets regionala samrådsgrupp har i uppdrag att ta fram ett program som bland annat sätter ämnet i en samhällelig kontext, belyser roller och ansvar för det kyrkliga kulturarvet och behovet av samverkan mellan olika aktörer.  

Utöver samrådsgrupperna har samverkan mellan Svenska kyrkan och staten skett inom flera sakområden. Svenska kyrkan deltar i det nätverk för stöld- och brandskyddsarbete som Riksantikvarieämbetet samordnar. Kommittén för kyrkoforskning, i vilken Svenska kyrkan ingår tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhetsakademien, har under året fortsatt sin samverkan i forskningsfrågor. En gemensam konferens med internationell medverkan genomfördes den 8–9 november i Uppsala under titeln Roof trusses as historical sources – craftsmanship, constructions and datings of medieval churches. Konferensen utgick bland annat från resultaten av de inventeringar av medeltida takstolar som genomförts inom flera stift. 

Svenska kyrkans nationella nivå anordnar varje höst en seminariedag till vilken stiften, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och regionala museer bjuds in. Temat 2022 var församlingars/pastorats arbete med lokalförsörjningsplanering. Med utgångspunkt från två exempel med sinsemellan olika förutsättningar och byggnadsinnehav diskuterades lokalförsörjningsplanernas möjliga betydelse för det kyrkoantikvariska arbetet. Dagen avslutades med information från Svenska kyrkan och berörda myndigheter om pågående arbete med beredskapsförberedelser samt utmärkning och undanförsel av kulturegendom.

Svenska kyrkan samlar årligen in uppgifter från församlingarna om öppethållandet och användningen av kyrkorna, som ett mått på måluppfyllelsen om tillgänglighet enligt överenskommelsen med staten. Variationerna i tillgängligheten under de senaste åren är till stor del ett resultat av pandemin. Under år 2021 var det möjligt att iaktta ett ökat öppethållande, vilket gav tillgänglighet till kyrkorum även under den tid andra aktiviteter påverkades eller omöjliggjordes av restriktioner.

Efter att restriktionerna hävts kan vi se en återgång till de nivåer för öppethållande som gällde före pandemin. Sammanställningen visar att kyrkorna i genomsnitt var öppna 133 dagar under 2022, vilket är en minskning i förhållande till föregående år (139), men jämförbart med 2020 (133).

Pandemin innebar betydande inskränkningar i den organiserade verksamheten, både i egen och andras regi. Kyrkobyggnadsstatistiken för år 2022 visar en signifikant ökning i antal verksamheter i kyrkorummen jämfört med åren 2020 och 2021, men glädjande nog även jämfört med tiden innan pandemin. Många församlingar arbetar också fortsatt för att på olika sätt ta tillvara erfarenheterna från pandemiåren av att göra verksamheten digitalt tillgänglig.

Sammantaget har användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen och Svenska kyrkans kulturarvsarbete under 2022 bidragit till en fortsatt god måluppfyllelse. Rekvireringstakten och ansökningstrycket visar att den kyrkoantikvariska ersättningen utgör en mycket viktig del för finansieringen av vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet.

Behoven, i form av ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning, överstiger de disponibla medlen. En viss minskning kan märkas både i förbrukningen av kyrkoantikvarisk ersättning under 2022 och ansökningar inför 2022. Förklaringarna har sannolikt dels att göra med den nya fördelningsmodellen, som gör att stiften har möjlighet att arbeta strategiskt utifrån de under en femårsperiod fastlagda beslutsramarna, dels att pandemin och det förändrade säkerhetsläget lett till osäkerhet om de egna, ekonomiska förutsättningarna samt ökade kostnader. 

Arbetet med den kyrkoantikvariska ersättningen och kulturarvet är en integrerad del av Svenska kyrkans verksamhet och fastighetsförvaltning. Digitaliseringen bidrar till nya verktyg både då det gäller förvaltningsarbete och kulturarvskommunikation. Implementeringen av kyrkomötets beslut om utredningen Gemensamt ansvar har fortsatt under 2022, vilket ger långsiktigt bättre förutsättningar för att arbeta proaktivt med fastighets- och kulturarvsförvaltning. Genom kyrkornas öppethållande och församlingarnas verksamhet i egen eller annans regi görs det kyrkliga kulturarvet tillgängligt. Tillgängliggörande av ny kunskap i olika medier och till olika målgrupper bidrar långsiktigt till att det kyrkliga kulturarvet är känt och angeläget att bevara.