21/5-20 Gudstjänst från Tärna kyrka

Välkomna till Tärna kyrka idag, på Kristi himmelsfärds dag! Klockorna har ringt oss samman och vi får dela en stund nu. Vi får börja vår gudstjänst i Guds: Faderns, Sonens och den Heliga Andens namn.

Vi lyssnar till episteltexten, hämtad ur Apostlagärningarna:

I min första bok, ärade Theofilos, skrev jag om allt som Jesus gjorde och lärde fram till den dag då han togs upp till himlen, sedan han genom helig ande hade gett sina befallningar åt dem som han utvalt till apostlar. Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. Och under en måltid tillsammans med dem sade han åt dem att inte lämna Jerusalem utan vänta på det som Fadern hade utlovat, ”det som ni har hört mig tala om”, sade han. ”Johannes döpte med vatten, men ni skall bli döpta med helig ande om bara några dagar.” De som hade samlats frågade honom: ”Herre, är tiden nu inne då du skall återupprätta Israel som kungarike?” Han svarade: ”Det är inte er sak att veta vilka tider och stunder Fadern i sin makt har fastställt. Men ni skall få kraft när den heliga anden kommer över er, och ni skall vittna om mig i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.” När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn. Medan de såg mot himlen dit han steg upp stod plötsligt två män i vita kläder bredvid dem. ”Galileer”, sade de, ”varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen skall komma tillbaka just så som ni har sett honom fara upp till himlen.” (Apostlagärningarna kapitel 1, vers 1-11)

”I dag stiger vår Herre Jesus Kristus upp till himlen; må vårt hjärta stiga upp tillsammans med honom”, säger Augustinus, som levde på 1200-talet, i en predikan om dagens fest.

De första lärjungarna stod där och såg upp mot himlen, deras hjärtan följde liksom med Jesus, deras vän och Mästare. Ja, de stod där så länge att två sändebud från himlen kom för att liksom få dem att komma ner på jorden igen. Lärjungarna ville ju vara där Jesus var. Och kyrkan hjälper oss idag att rikta våra ögon mot himlen, vårt hem, där vi får enligt Paulus, leva ”ett osynligt liv tillsammans med Kristus hos Gud” (Kol 3:3)

För i tron på Kristus är man hos Gud. Låter det obegripligt? Jo, men det vi inte kan se eller förstå med våra futtiga sinnen är ju obegripligt, men Kristi himmelsfärdsdag hjälper oss att lyfta blicken och att upplyfta våra hjärtan till Gud. Alltså sin vilja, sin tro, sin kärlek.

I vardagen är det inte lätt att upplyfta hjärtat. Det är nog inte heller så vanligt att man ställer sig och tittar upp i skyn, så där som ett barn som följer ett flygplan eller ett roligt format moln. Vardagens plikter håller oss på jorden. Det är nog vanligare med klagan och jämmer över hur världen ser ut, och istället för lovsång till Gud så går tankarna kanske till en grym Gud som låter orättvisa och sjukdom finnas kvar.  Och ändå är Gud här.

I Skapelsens flora och fauna, vackrare än någon konstnär kan återge, kan vi se Gud på ryggen. Ja, så uttryckte ju Carl von Linné sig när han undersökte och namngav våra blommor. I Skapelsen ser vi Gud på ryggen, i Jesus fick vi se Guds omsorg och vilja som är så mycket större än vi kan förstå. Han finns med oss och vi får vara hans händer och fötter.

När Jesus Kristus upptogs till himmelen blev det en blandning av himmel och jord i det vi kallar himlen. Jesus var jordisk, men finns i himlen och i om med det finns han också med alla, oavsett var man befinner sig – i öknen eller i en snödriva, i norr eller söder, öster eller väster.

Genom sin himmelsfärd så öppnar alltså Jesus Kristus perspektiven, himmel och jord förenas. Han är inte långt borta, utan nära, nära. Så upplyft hjärtat, lyft blicken, se det förunderliga. Det är som att sträcka sig efter Kristus när han upptas till himlen och liksom vara en stund själv i det himmelska. Så länge man finns här på jorden, så ska man vara här. Sändebuden från himlen tog ner lärjungarna på jorden igen, och det visar att vi ska vara på jorden. När de sedan begav sig hem igen så lovsjöng de Gud och Guds verk. Gör jag det i vardagen? Gör du det? Eller glömmer man att himmel och jord kan få vara förenade genom Jesus Kristus? Ofta gör man nog det, men nu, när trädens skyar av grönt flor är betagande, marken är översållad av blommar, fjärilar fladdrar och fåglarna tävlar om att frambära den vackraste sången, så påminner det kanske om det himmelska. Det är liksom en bild av Skapelsens mening – glädje, porlande liv, hopp, ja allt det som har med just liv och att vara levande att göra. Det är som om himmel och jord förenas i en helig dans. Gud fortsätter skapa och vi kan se Gud på ryggen i allt myller av liv och Kristus är annorstädes närvarande, nära, nära var och en.

Bön: Tack Gud, för den här dagen som får påminna oss alla om att jord och himmel är förenade. Upplyft våra hjärtan så att vi kan ana din närvaro, så att vi kan ana det himmelska här på jorden. Hjälp oss människor att vara dina händer och fötter här, så att ditt rike kan spridas. Gud, hjälp oss att visa ditt rike nu, i en tid som är svår för så många. Tack för himmelsfärden som gjort att du, Jesus Kristus, är nära oss alla. När dagen fylls av fågelsång, när äng och hagar blommar, när markens hela rikedom förkunnar Nordens sommar. Då spelar Gud och vi får vara toner i hans symfoni av ljud och ljus och färger. Gud hjälp oss att vara toner i din skapelse. Amen.

Vi ber tillsammans den bön Jesus själv har lärt oss:

Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket,
din är makten och äran,
i evighet.
Amen.

Så får vi sjunga tillsammans psalm 754:

När dagen fylls av fågelsång,

när äng och hagar blommar,

När markens hela rikedom

förkunnar Nordens sommar.

Då spelar Skaparen och vi är

toner i hans symfoni

av ljud och ljus och färger.

När vi i tvivel frågar oss

om vi är rena toner.

Då svarar Gud: Han lovar oss

att Jesus allt försonar:

I vattnets tecken blir du ren,

som sommarsolens klara sken

i himmelrikets sommar.

Så sänd till oss din Ande, Gud,

som dag från dag oss renar,

som små och spridda toners ljud

till något stort förenar.

Från ton till ton din lovsång når

och klingar som ett skönt ackord

bland himmelrikets vindar.

Guds kärleks makt är frisk

och stark fast år och stunder vänder.

Hans Ande genomsyrar allt,

vi vilar i hans händer.

Då spelar Skaparen och vi är

toner i hans symfoni

av ljus och ljud och färger.

Tag emot Herrens välsignelse:

Herren välsigne er och bevare er.

Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig.

Herren vände sitt ansikte till er och give er frid.

I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.