Händer på kistlock
Lyssna

Begravning

När en människa dör måste man begravas. I kyrkan gör vi det i en begravningsgudstjänst. Det kan också ske i annan ordning eller som en borgerlig ceremoni. Om du förlorar en människa som står dig nära, behöver du ta hand om dig och få tid att sörja. Men kanske är det inte nog med sorgen. Kanske är du den som ansvarar för allt det praktiska – att berätta för andra, att beställa en kista och att ordna med begravningen?

En varm tanke till dig som sörjer och saknar.

Kontakt och bokning

Välkommen! Kontaktuppgifter till expedition, bokning och kyrkogårdsärenden med telefontider. Här hittar du också kontaktuppgifter till alla som arbetar i församlingen. Vi finns här för dig!

Vi vill finnas till för dig!

Det är viktigt att ta farväl, särskilt vid livets slutliga avsked - döden. Då kan seder och symboler i samband med en begravning vara till tröst och stöd i det svåra och smärtsamma avskedet.

Som anhörig ställs man inför val och frågor kanske uppstår när en anhörig dött. Man vill göra något, genast. Ofta är det bäst att vänta någon dag efter dödsfallet med att boka tid på begravningsbyrå. Då blir det lättare att orka ta emot information och fatta beslut. Men det går inte att vänta alltför länge. Kroppen ska gravsättas (kistbegravning) eller kremeras inom en månad, enligt begravningslagen. 

I den kristna begravningsgudstjänsten säger vi farväl och tackar för en människa i en gudstjänst. Vi överlämnar den döde till Gud. Begravningsgudstjänsten är en akt av kärlek och respekt för den som är död. Den är också något att hämta kraft ur för den dödes nära och kära och vi tackar för vad en människa gett oss. 

Genom begravningsgudstjänsten visar vi också respekt för kroppen. Kroppen kan inte skiljas från människan. Vi lägger kroppen till vila, prästen lyser frid över den avlidne och överlåter hen i Guds omsorg och kärlek.

Begravningen kan vara ett samlande begrepp för tiden från själaringning till minnesstund och uppföljning. Begravningens sammanhang sträcker sig från dödsbädden till avskedet vid graven.

Själaringning

När församlingen fått veta att en medlem dött, ringer vi i kyrkklockorna som ett meddelande till församlingsborna att någon i församlingen avlidit. 

Tacksägelse

Tacksägelse är en del i högmässan, på en söndag i kyrkan innan begravningen där vi läser upp namnet på den som avlidigt och tackar Gud för den som levt och församlingen ber för den som avlidit och för dem som sörjer. Församligen skickar en inbjudan till tacksägelse, till närmast anhörig.


Frågor om livets mening, familjerelationer, arbete och gudstro kan göra sig påminda. Sorgen kan göra att allt blir annorlunda, som om ”livet stannar upp”, vardagen fungerar inte som förr. Mycket skall tänkas igenom och det är en av kyrkans viktigaste uppgifter att hjälpa och stödja sörjande och lidande människor.

Inför begravningen tar prästen kontakt för samtal. Då kan man fråga om allt det som fyller ens hjärta. Viktigt att komma ihåg är, att varje präst har absolut tystnadsplikt.

Ska barn vara med på begravningen? 
Vi ser gärna att barnen deltar i begravningsgudstjänsten. Det är av yttersta vikt att barnens situation som anhöriga lyfts fram. Detta kan t.ex. ske genom att erbjuda dem en samling i kyrkan/kapellet en stund innan gudstjänsten börjar, då de får möjlighet att ställa frågor till prästen. Längre ner på sidan finns en animerad film om begravning, den kan ni visa innan begravningen. Fråga gärna prästen när ni träffas för samtal.

https://www.svenskakyrkan.se/begravning

Begravningsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning

Här finns ordningen för en begravningsgudstjänst. Tillsammans med prästen kan du välja bibeltexter och planera begravningsgudstjänsten. Om du har önskemål om psalmer eller annan musik, pratar du med prästen och kyrkomusikern. De vet också vilken musik som fungerar i gudstjänstlokalen och om det är möjligt att spela upp inspelad musik.

PLANERA EN BEGRAVNING

  • Dödsboet har det övergripande ansvaret för en begravning. De anhöriga kan ta kontakt med en begravningsbyrå som hjälper till med att lösa praktiska frågor som till exempel köp av kista, urna och transporter.
  • Anhöriga bestämmer själva om och i vilken utsträckning man vill anlita en begravningsbyrå. Byrån ska i sin tur meddela prisuppgifter och kostnadsförslag. Det är viktigt komma ihåg att begravningsbyråns representanter handlar på uppdrag av dödsboet. De agerar inte på egen hand. Ofta är det bäst att vänta någon dag efter dödsfallet med att boka tid på begravningsbyrån. Då blir det lättare att orka ta emot information och fatta beslut. Men det går inte att vänta alltför länge.  Kroppen ska gravsättas (kistbegravning) eller kremeras inom en månad, enligt begravningslagen.
  • Kontakt med prästen. Så snart prästen vet om att det ska bli en begravning tar han eller hon kontakt med de närmast anhöriga. Tillsammans kommer man överens om var man ska träffas. Mötet kan ske i hemmet eller på prästens arbetsrum. Om det är långt geografiskt avstånd kan det hända att kontakten endast sker per telefon. Anhöriga är naturligtvis välkomna att själva ta den första kontakten med prästen.  Ibland finns det omständigheter som försvårar situationen för anhöriga. Då kan det vara bra att få en tidig kontakt med prästen.
  • Musik och psalmer. Tillsammans med prästen väljer de anhöriga de psalmer som ska ingå i begravningsgudstjänsten. Övrig musik och sång kan också diskuteras med prästen och med kyrkomusikern.
  • Personal från församlingen vid en kyrklig begravning. Flera medarbetare är delaktiga vid en kyrklig begravnings genomförande. Det är präst, kyrkomusiker, kyrkogårdspersonal och vaktmästare.
  • Personal från församlingen vid en borgerlig begravning. Vaktmästare och kyrkogårdspersonal.

  • Den avlidnes önskemål. Enligt begravningslagen ska man ta hänsyn till den avlidnes egna önskemål, skrivna eller oskrivna, kring begravningen. Om det uppstår oenighet mellan anhöriga om hur man ska gå till väga har man laglig rätt att vända sig till församlingen för att få hjälp att komma överens. Ibland kan det hända att det är andemeningen i önskemålen som är viktigast. Det förekommer att äldre människor underskattar sin egen betydelse av rädsla för att vara till besvär för sina anhöriga. Uppstår en situation där den avlidnes önskemål försvårar situationen för anhöriga, eller det är uppenbart att den avlidnes avsikt främst är att underlätta för anhöriga, får besluten ta hänsyn till både den avlidnes och de anhörigas behov.

  • Transport. Dödsboet betalar transporten av kistan från sjukhus till den lokal där kyrkans personal tar hand om kistan inför begravningsgudstjänsten eller bisättningslokalen. Transporten av kistan från kyrka/kapell till begravningsplats och krematorium betalas av begravningsavgiften och är gratis för dödsboet.

  • Kista och urna. Det köper man vanligtvis hos en begravningsbyrå. Annons, blommor, och minnesstund är också exempel på sådant som kan ingå i dödsboets ansvar.

  • Vad är ett bårtäcke? Ett bårtäcke är  ett vackert stycke vävt eller broderat tyg som läggs över kistan under begravningsgudstjänsten. Det kan vara ett alternativ till blommor eller både och.

  • Minnesstund. I anslutning till begravningsgudstjänst eller minnesgudstjänst kan anhöriga och vänner samlas till en minnesstund. Den kan hållas hemma i bostaden, i ett församlingshem eller i en annan lokal. Det är ett tillfälle att minnas tillsammans och att samla sina intryck. Det kan ges möjlighet att läsa dikter och spela musik som kanske inte fick plats under akten i kyrkan. Många gånger deltar prästen och kan framföra ett tack å de anhörigas vägnar till dem som har deltagit samt läsa minnesadresser och blomsterhyllningar.

  • Lokal för minnesstund. Vid Kungsängens kyrka finns Klockargården och Kungsängens kapell och i Brunna har vi Brunnagården, som ligger närmast Västra Ryds kyrka. Minnesstunden kan bli kostsam om det är många gäster. Man bör känna sig fri att fundera igenom vilka möjligheter som finns för att minska kostnaderna. Det viktigaste med en minnesstund är att få möjlighet att samtala och minnas tillsammans med familj och vänner. Om anhöriga upplever att det är omöjligt att genomföra en minnesstund, avstår man från det.

  • Begravningar som sker i annan ordning än Svenska kyrkans hålls i Kungsängens kapell

om man EJ MEDLEM I SVENSKA KYRKAN

Är man inte medlem i Svenska kyrkan betalar man ändå en begravningsavgift. Alla svenska medborgare betalar begravningsavgift. Detta ingår: upplåtelse av ceremonilokal utan kyrkliga symboler, gravsättning och upplåtelse av gravplats i 25 år.

Om den avlidna, som ej var medlem, hade önskemål om en kyrklig begravningsgudstjänst kan det vara möjligt. Det avgör kyrkoherden i församlingn. Den avlidne räknas i sådant fall som icke medlem. Dödsboet får då betala en avgift till församlingen för präst, kyrkomusiker, vaktmästare och kyrka.

begravningsombud för borgerliga begravningar

Ida Dahlgren
Telefon 073-370 39 18
Epost ida.dahlgren@gmail.com

 

EXEMPEL PÅ EN BORGERLIG BEGRAVNINGSCEREMONI

Den som leder begravningsceremonin kallas begravningsförättare eller officiant. Begravningsceremonin styrs inte av något regelverk, ceremonin är helt fri till sin form. Den styrs av de anhöriga eller den avlidnes önskan. Nedan är ett exempel på hur en sådan här ceremoni kan vara.

  • Ceremonin inleds med musik.
  • Officianten välkomnar med några hälsningsord.
  • En anhörig/god vän läser en dikt eller spelar musik.
  • Officianten håller tal.
  • Eventuellt säger någon av begravningsgästerna några ord.
  • Ett musikstycke spelas eller framförs.
  • En tyst minut inleds av officianten. De närvarande står upp.
  • Avskedstagande, med ord och/eller blommor.
  • Officianten säger några avslutande ord.
  • Utgångsmusik.