Foto: Ing-Marie Sandberg

Stora Mellösa kyrka och kyrkogård

Välkommen till Stora Mellösa kyrka och kyrkogård.

Öppettider för Stora Mellösa kyrka

Kyrkan är öppen när någon personal finns på plats.
Ring oss gärna, tel. 019-586100, för att få veta om öppettider för aktuell vecka.

Hitta till Stora Mellösa kyrka

Se karta nedan, eller scanna QR koden med din telefon.

Stora Mellösa kyrka

Inte många kyrkor har som Stora Mellösa en runsten inmurad i sina valv. i vapenhusets östra vägg har runorna tytts till Spjallbudi "budbäraren", som förmodas vara autentisk med den mellösabonde som upplåtit kyrkans mark.
Omkring år 1100 tros en kyrka ha stått här, då en anspråkslös byggnad av trä. Någon gång under senare delen av 1100-talet byggdes här en kyrka av sten. Delar av den kyrkan finns bevarad i kyrkans norra mur mellan långhusets nordvästra hörn och sakristian.
På 1200-talet byggdes kyrkan om i romansk stil. Långhuset utvidgades mot söder till dagens bredd men längden var då ungefär hälften av dagens, i väster byggdes nuvarande torn, Närkes enda kända s k breddtorn.
Under 1400-talet förlängdes kyrkan mot öster och välvdes i två skepp. Man vet inte om sakristian och vapenhuset tillkom vid detta tillfälle eller på 1500-talet.
Det Göksholmska gravkoret uppfördes på mitten av 1600-talet. Här finns 16 adelsvapen upphängda och under golvet finns en gammal grav krypta med 12 stora och 2 små kistor väl bevarade.
Den 26 maj 1743 förstördes tornspiran och taket samt en del inredning av ett åsknedslag, men kyrkan kunde repareras tack vare rikskollekt.
Åren 1830-1836 "omdanades en av Närkes märkligaste och av allt att döma bäst bevarade medeltidskyrkor till oigenkännlighet". Valven revs och kyrkan förlängdes med ett halvrunt kor vid detta tillfälle. Ändå var det storståt när kyrkan återinvigdes den 5juni 1836, kl 06.00 sköts kanon salut och Närkes regementes musikkår spelade.
Ytterligare exempel på reparationer: 1886 målades innerväggar och tak, 1904 anskaffades nya bänkar, 1936-1937 installerades centralvärme och elektriskt ljus.
Inredning och inventarier
Altaruppsatsen är från 1 712-1 713 och utförd av Olof Malmström, Stora Malm, Södermanland. Oljemålningen, föreställande korsfästelsen är inköpt i Stockholm av Malmström, konstnären okänd.
Altaruppsatsen härrör från 1712-1713. Tidigare fanns här ett altarskåp som tros vara skänkt av Måns Bengtsson Natt och Dag å Göksholm, Engelbrekts mördare. Idag finns det medeltida altarskåpet på Länsmuseet i Örebro. På altarskåpet finns två större träskulpturer. På den ena av dessa skulpturer finns Engelbrekts mördare, Måns Bengtsson Natt och Dag, avbildad som en liten knäböjande figur som ber om nåd för sitt brott inför Kristus.
Den nuvarande predikstolen fick kyrkan som gåva av ägaren till Hjälmarsnäs, major C J von Schantz, vid ombyggnaden på 1830-talet. Den pryds av symboliska figurer: Ankaret = hoppet, palmkvisten = lov sången, boken = ordet, korset och törnekronan = Kristi lidande, seger fanan = uppståndelsen och kalken = nattvarden, offret.
Dopfunten hör till de märkliga inventarierna och är kyrkans äldsta inventarium. Den är utförd i romansk stil och från 1100-talet.
Orgeln är byggd 1919 av orgelfirman Setterquist & Son i Örebro. Den är sedan om- och tillbyggd 1951.
Nattvardssilvret är från 1710 och de två oblataskarna är skänkta 1670- 1680. Vinkannorna är från 1651 resp 1861.
Brudkronan i silver är från 1890. Två silvervaser till altaret skänktes 1936 av Elisabeth von Hom, Hjälmarsnäs och två silverljusstakar skänktes av Stora Mellösa Sykrets 1961.
Samtliga ljuskronor är gåvor till kyrkan. De två mest omtalade skänktes till minne av den siste medlemmen av ätten Natt och Dag, Åke Åkesson bördig från Göksholm, som avled 1677.
övriga inventarier är bland annat två snidade brudstolar i barockstil på ömse sidor framme vid koret, i sakristian finns ett läderklätt bord + 4 stolar från 1600-talet.
Textilierna till altaret är av sent datum, det äldsta från 1926. Sju skrudar finns, den äldsta i grön sammet är från mitten av 1600-talet. Den senaste är skänkt till återöppnandet 1975.
Kyrkan har tre klockor. Den äldsta, lillklockan, blev sönderringd vid sorge ringningen efter Karl X Gustav 1660, men omgöts och ringer alltjämt. Storklockan som väger l ton skänktes av Åke Åkesson, Göksholm vid hustruns begravning 1651. Mellanklockan är från 1976.
Renovering 1974-1975
Kyrkorummet, övriga väggar och tak rengjordes och målades om vid renoveringen. Ny värmeisolering utfördes, trägolven byttes/reparerades, slipades och lackades, stengolven omfogades delvis, Fönstren gjordes öppningsbara.
Kyrkan saknade tidigare biutrymmen som t ex kapprum, wc, väntrum, samtalsrum och nu iordningställdes dessa.
Predikstolen, altaruppsatsen och altaret restaurerades och som ut gångspunkt för färgsättningen användes de färger som kom fram vid rengöring av bl a predikstolen.
Göksholmska gravkoret fick ny funktion som kapell. Altarskivan av kalksten skänktes av Tage Leijonhufvud, Göksholm.
I övrigt kan nämnas att sakristian fräschades upp och orgeln justerades, rengjordes och målades.
Engelbrekt
I kyrkan hölls sorgemässa över Engelbrekt efter att sörjande bönder burit hans döda, sargade kropp till kyrkan. Så här lyder texten på Nils Sjögrens relief från 1936 över ingången till sakristian: "Vid korsmässotiden 1436 förde Stora Mellösas bönder stoftet av Engelbrekt Engelbrektson till denna sin kyrka, där det fann sin första vilostad". Dagen därpå fördes han vidare till Örebro.
Kyrkan i konsten
På Nordiska museet, Stockholm hänger Wilhelm Wallanders oljemålning "Höbärgning" utförd i Dusseldorf 1858. På tavlan är Stora Mellösa kyrka avbildad och i förgrunden arbetar skördefolk i sockendräkter som konst nären avtecknat vid besök i Stora Mellösa på 1840-talet. Även en väderkvarn från Kungsängen finns med på tavlan.