- detta handlar tematiska kyrkomötet om
Årets kyrkomöte har temat Kyrkan i det offentliga rummet. De 251 förtroendevalda ledamöterna och kyrkans 14 biskopar ska fördjupa sig i samtidens utmaningar, som klimatkris, ökade konflikter, polarisering och ifrågasättande av demokratin, och diskutera kyrkans uppdrag och ansvar.
Målsättningen är att kyrkomötet ska enas om gemensam riktning för Svenska kyrkans samhällsengagemang.
Vad gör Svenska kyrkan i samhället idag?
— Kyrkan verkar på alla nivåer, lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Ofta sker arbetet i samverkan med andra organisationer, myndigheter och nätverk, säger Karin Perers, ordförande i kyrkomötet.
Det sociala arbetet handlar om allt från kostnadsfria samtal med präst eller diakon, stöd till sjuka och anhöriga på sjukhus och själavård på fängelser till att stå upp mot orättvisor och bedriva biståndsarbete via Act Svenska kyrkan.
— Vi får inte heller glömma att kyrkan är en av Sveriges största kulturarrangörer och att kyrkobyggnaden i sig är ett gemensamt kulturarv, en del av stadsbilden och landsbygden, fortsätter Karin Perers.
Vad kan Svenska kyrkan bidra med som civilsamhällesaktör?
— Omvärldens utmaningar är desamma, men aktörerna i civilsamhället tar sig an dem på olika sätt. Kyrkans engagemang grundar sig i kristen tro och därför kan kyrkan ibland tillföra andra perspektiv än myndigheter och intresseorganisationer, säger Karin Perers.
Hon ger några exempel:
— Kyrkan analyserar samhällsfrågor underifrån. Hur ser maktstrukturerna ut? Hur påverkas de mest utsatta i samhället och hur kan vi stödja dem att komma till tals?
En central del av det kristna uppdraget är att påtala orättvisor när människors värde eller värdighet kränks och att jobba för bättre livsvillkor för och med utsatta. Ett annat perspektiv är att alltid utgå från att det finns hopp. Att tålmodigt och uthålligt visa på hopp och möjligheter i situationer där människor känner sig uppgivna.
— Ett spirande hopp kan bryta destruktiv handlingsförlamning. I kristen tro finns tilltro till att människor har en inneboende förmåga att förändra sina liv och samhället till det bättre.
Ett tredje perspektiv, som Karin Perers lyfter, är att arbeta systematiskt för delaktighet och inkludering. I förslaget till gemensam riktning för kyrkans samhällsengagemang står det: ”Svenska kyrkan har ett ansvar att verka för ett öppet, inkluderande och rättvist offentligt rum för alla och bidra till det demokratiska samhällets upprätthållande och utveckling”.
Varför är demokrati en viktig fråga för kyrkan?
— Kyrkan har ett uppdrag att bidra till att förändra världen och att med mod och klarsynthet påtala orättvisor och kränkningar av mänskliga rättigheter. Metoden för det är dialog, säger Karin Perers.
Det handlar om att låta alla parter komma till tals på ett jämlikt sätt och i ett respektfullt samtalsklimat, oavsett skillnader i bakgrund, trosuppfattning eller åsikter.
— Svenska kyrkan i sig är en demokratisk organisation som styrs av förtroendevalda tillsammans med biskopar och präster. Demokrati innebär ledarskap som både tar ansvar och tål insyn.
Svenska kyrkan får ibland kritik för att vara ”öppen för alla”. Varför har kyrkan det förhållningssättet?
— Det är ett medvetet förhållningssätt. En konsekvens både av att vara en kristen kyrka i den lutherska traditionen och av att Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, säger Karin Perers.
Kristen tro uppmanar människor att samarbeta och leva i fred med varandra och skapelsen. I den lutherska traditionen finns övertygelsen att Gud verkar i varje människa där hon lever sitt liv. När människor söker sig till Svenska kyrkan frågar ingen ”varifrån kommer du?” eller ”vad tror du på?”.
Det är till och med inskrivet i Svenska kyrkans regelverk, kyrkoordningen:
”Kyrkan har rum för alla, för den sökande och tvivlande likaväl som för den trosvisse, för den som har hunnit kortare likaväl som den som hunnit längre på trons väg.”
— Identiteten som folkkyrka innebär att vi ser till gemensamma mänskliga villkor snarare än vad som skiljer oss åt. Samtidigt krävs respekt för att människor kommer till olika uppfattningar, vilket också innebär respekt för mångfald och olikhet, säger Karin Perers.
Varför fördjupar sig kyrkomötet just nu i samhällets utmaningar och kyrkans roll?
Det är lätt att tro att anledningen till kyrkomötets tema är världsläget. Men kyrkomötet bestämde att de skulle fördjupa sig i ämnet flera år sedan. Temat Kyrkan i det offentliga rummet bygger på ett grunddokument från Lutherska världsförbundet, där Svenska kyrkan är en av 140 medlemskyrkor.
— Tiden kom ifatt oss helt enkelt. Behovet av civilsamhällesaktörer är förstås extra stort just nu. Men kyrkan är alltid aktiv i samhället, det är djupt rotat i kristen tro.
Vad hoppas du ska hända efter kyrkomötet 2024?
— Om hela kyrkomötet ställer sig bakom den gemensamma riktningen för kyrkans närvaro i samhället hoppas jag att det leder till kraftsamling. Kyrkan gör redan ett gott arbete, jag hoppas beslutet kan göra det ännu mer resolut.
