Fittja kyrka

Läget vid vattnet gav goda förbindelser med omvärlden och troligen har både kyrka och präst funnits i Fittja sedan 1100-talet. Från 1200-talet finns en överdel till en dopfunt (en s.k. cuppa) bevarad. Att det finns en kyrka på platsen så tidigt är naturligt eftersom kyrkan ligger precis vid en vik av Mälaren som var starkt trafikerad under denna tid.

Troligen uppfördes redan tidigt under 1200-talet en stenkyrka i romansk stil. Under 1300-talet påbörjades en ombyggnation så att kyrkan blev en mer rektangulär salskyrka liksom så många andra uppländska kyrkor. Av särskilt intresse från 1300-talet är den mycket speciella och rikt dekorerade tegelgaveln i väster. Den är unik i sin stil i Sverige medan liknande gavlar finns i norra Tyskland.

En annan intressant byggnadsdetalj är Fittja kyrkas kor som har en tresidig avslutning, i stället för rak eller rundad vägg. Denna byggnadsstil finns främst i Baltikum hos den Tyska orden, men återfinns i Enköping också i Vårfrukyrkans kor. Kanske fick man inspirationen till Fittja kyrkas kor därifrån? Ombyggnationen skedde vid 1400-talets slut och samtidigt fick kyrkan sina vackra valv. Alla tre valven är stjärnvalv med många förgreningar. Nu uppfördes också en sakristia (som 1785 revs och ersattes med den nuvarande sakristian) och ett vapenhus. Kyrkan verkar inte ha haft några medeltida målningar, men däremot finns spår av en liten renässansmålning invid predikstolen, och mitt på norra väggen en stor målning i form av ett draperi som var bakgrund till en äldre predikstol. Denna skänktes till kyrkan 1688 av greveparet De la Gardie och Furbos, hemmahörande på Friibergh, som samtidigt fick börja bruka de herrskapsbänkar som redan fanns i kyrkan. Dessa bänkar finns längst fram i kyrkan och målades 1688 om med De la Gardies och Furbos vapen.

Fittja och Hjälsta bildade länge ett pastorat med Fittja som huvudkyrka. År 1868 bildades genom kunglig förordning Hjälstaholms pastorat (omfattande Hjälsta, Kulla, Fittja och Holm). Meningen var att både Kulla och Fittja kyrkor då skulle rivas. I Fittja hann man ta bort det medeltida vapenhuset innan rivningen avstannade. Kyrkan blev däremot ödekyrka, och många av inventarierna såldes 1870 på auktion. En tid därefter såldes även predikstolen från 1688 till Hjälsta kyrka, och där finns den kvar idag.
Under ärkebiskop Nathan Söderbloms tid påbörjades en restaurering av Fittja kyrka, och kyrkan kunde återinvigas år 1925.