På kyrkogårdarna i Lagunda församling arbetar vi löpande med att kontrollera om granstenarna är säkra. Varje år kontrolleras en eller flera kyrkogårdar: 2013 kontrollerades Holm och Kulla, 2014 kontrollerades Gryta, Giresta, Fittja och Hjälsta, 2015 Nysätra, 2016 Fröslunda och i år har turen kommit till Långtora och Biskopskulla kyrkogårdar. Kontrollerna utförs enligt en särskild ordning som tagits fram av myndigheterna, och om en gravsten inte klarar kraven kommer den att läggas ned.
Ansvaret för säkerheten på kyrkogården är delat - kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för arbetsmiljö och säkerhet för alla som arbetar eller vistas på kyrkogården medan gravrättsinnehavaren ansvarar för själva gravplatsen och stenen.
Vid de kontroller som utfördes 2013 och 2014 var många gravvårdar var så lösa och instabila att de utgjorde akuta säkerhetsrisker. Kyrkogårdsförvaltningen tvingades då lägga ned dem för att lösa stenar inte skulle riskera att skada någon som arbetar eller vistas på kyrkogården.
Kontakt med gravrättsinnehavare
När en sten lagts ned skickar förvaltningen ett brev till de gravrättsinnehavare eller kontaktpersoner som finns i våra register. I brevet informerar vi om varför vi lagt ned gravstenen och uppmanar gravrättsinnehavaren att åtgärda bristerna. Vid de nedlagda gravstenarna sätter vi också upp skyltar som visar att det är förvaltningen som lagt ned stenen.
I några fall saknas aktuella kontaktuppgifter till gravrättsinnehavare och försök till kontakt misslyckas. Kyrkogårdsförvaltningen annonserar därför också i tidningen samt sätter upp anslag på den/de kyrkogårdar där gravstenarna kontrolleras. Tyvärr kan det trots detta inträffa att rätt person inte får del av information i tid. Vet du något om gravrättsinnehavare eller andra anhöriga är kyrkogårdsförvaltningen till gravstenar som ligger ned är kyrkogårdsförvaltningen glad och tacksam för upplysningar som kan leda till att rätt person får del av informationen.
Bakgrund och fakta
Det är inte ovanligt att gravvårdar släpper i gjutning eller dubbning och därigenom blir instabila. Marken kan röra sig, och fästmaterial/dubbar kan rosta.
På uppdrag av Centrala Gravvårdskommittén (CGK) har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit fram anvisningar för hur säkerhetskontrollen på äldre stenar ska genomföras. Enligt dessa anvisningar ska en gravsten bland annat klara 35 kg dragkraft utan att välta. Stenar som är 30-150 cm höga ska ha minst två dubbar. Vid behov ska stenen omdubbas.
Gravanordningen ägs av gravrättsinnehavaren. Enligt begravningslagen är det gravrättsinnehavaren som ansvarar för att gravvården sitter fast och är säker:
30 § Upplåtaren får göra ändringar på gravplatsen bara om gravrättsinnehavaren medger det.
Ändringar som är nödvändiga för att tillgodose kraven på miljöskydd, hälsoskydd och arbetarskydd får dock genomföras, även om gravrättsinnehavaren motsätter sig ändringen.
31 § Om skador måste förebyggas, har upplåtaren rätt att genast genomföra nödvändiga åtgärder på gravplatsen. Gravrättsinnehavaren skall snarast därefter underrättas om åtgärderna.
Gravrättsinnehavarna kan ta hjälp av ett stenhuggeri eller själv åtgärda bristerna enligt gällande bestämmelser. Gravrättsinnehavaren har i normala fall ett halvår på sig att åtgärda stenen. Gravstenar som inte blivit åtgärdade ska tas bort av gravrättsinnehavaren eller överlåtas på kyrkogårdsförvaltningen. I vissa fall kan en gravsten också placeras liggande om det görs enligt god gravkultur. Det kan vara en lösning för gravrätter som snart upphör och gravrättsinnehavaren inte vill kosta på en omdubbning enbart för några år.