Lagundas orglar

Under sommaren presenterade Andrew Canning, internationellt känd konsertorganist, flera konserter på våra kyrkors unika orglar. Här kan ni se hela sommarens konsert- och kulturprogram.

För den som är intresserad av våra orglar finns broschyrer i kyrkan och samma information finns också här, presenterad i bokstavsordning efter våra kyrkor. 

Texterna bygger på den intenvering av orglarna som utfördes av Anders Dillmar som tidigare var organist i Lagunda församling. Mycket nöje!

Biskopskulla kyrka

Biskopskulla kyrkas orgel klingar mycket vackert och fungerar utmärkt i tekniskt avseende. Kanske är det den mest homogent klingande av Lagunda församlings orglar från 1800-talet.

Detta påstående bör knappast förvåna eftersom orgeln har samma byggare som Uppsala domkyrkas gamla läktarorgel från 1871: Per Larsson Åkerman. Han hade fått möjlighet att studera orgelbyggeri utomlands och tagit starka intryck från Belgien och Frankrike, inte minst av Cavaillé-Coll’s orglar i Paris.

Manualen (tangentraden) har 54 tangenter och är delad, vilket ger möjlighet till olika klanger i höger och vänster hand. Även om orgeln saknar en rörstämma – exempelvis trumpet eller klarinett – så är helhetsklangen magnifik, inte minst tack vare oktavkopplet som dubblerar klangen en oktav uppåt.

Orgeln är den enda av Lagunda församlings äldre orglar som har en 16-fots basstämma. Om så önskas kan denna Bordunstämma  användas enbart i pedalen och vänsterhanden. Den klingar i samma läge som en kontrabas i en orkester, vilket skapar en stabil och fyllig botten. Pedalen är för sin tid dessutom mycket omfångsrik med 20 pedaltaster (tangenter för fötterna).

Orgeln har följande 6 stämmor:

•      Bordun 16 Bas/Diskant

•      Principal 8

•      Flûte Harmonique 8

•      Salicional 8

•      Rörflöjt 8

•      Oktava 4

För Biskopskulla kyrka hade en orgel anskaffats redan 1827. Den var byggd 1775 i Järlåsa av en orgelbyggargesäll Falker och såldes 1870 på auktion först i samband med att nuvarande orgel beställdes.

Det finns även vaga uppgifter om att kyrkan haft ytterligare en orgel med 8 stämmor, byggd 1751 av Carl Holm Uppsala. Stämmer detta kan denna orgel ha varit i dåligt skick redan 1827, men fick stå kvar i kyrkan tills vidare.

1870 ställdes orgeln på en orgelläktare, som inte längre finns kvar. Då den revs 1954 placerades orgeln på ett förhöjt golv i tornrummet.

Orgelbyggare Tomas Svenske i Hagby har sedan 1989 vårdat den nuvarande orgeln.

Fittja kyrka

Fittja kyrkas orgel köptes och skänktes av den tidigare kantorn Ruben Malmfors 1999, men den hade fått sin utformning redan 1955. Orgeln stod tidigare i Vindhemskyrkan i Uppsala och är byggd av Grönlunds Orgelbyggeri AB, Gammelstad. Tyvärr har den höga luftfuktigheten i Fittja kyrka orsakat en del tekniska problem i form av ”hylningar” och att tangenter fastnar.

Orgeln har 5 stämmor fördelade på en manual och bihangspedal. Det senare betyder att det saknas särskilda pedalstämmor (som alltså spelas med fötterna), ljudet lånas i stället från manualens stämmor (spelas med händerna). Stämmorna är följande:

•      Gedackt 8

•      Principal 4

•      Rörflöjt 4

•      Kvint

•      Spetsflöjt 2

På den lilla läktaren bak i kyrkan står även ett äldre orgelharmonium som anskaffades i samband med Fittja kyrkas återöppnande 1925. Vid behov kan det användas både till psalmsång och för att spela något enklare musikstycke.

När kyrkan stängdes 1870 hade ett tidigare harmonium flyttats till skolan i Fittja genom kantor Hedlunds försorg. Kyrkan tycks 1862-70 även hyrt en 2-stämmig orgel som var byggd av Johan Forsell i Uppsala.

Orgelbyggare Tomas Svenske har sedan 1989 utfört ett flertal underhållsarbeten på både orgel och harmonium.

Fröslunda kyrka 

Fröslunda orgel är helt unik med en mycket speciell klang som skapas av enbart labialstämmor (inga rörverk som t ex trumpet). Ytterligare en egenhet är att manualen har en så kallad ”kort oktav”. Det innebär att orgeln saknar de fyra lägsta tangenterna. Orsaken är att tonerna Ciss, Diss, Fiss och Giss i lägsta oktaven sällan användes i dåtida musik och att man av rent ekonomiska besparingsskäl därför tog bort dem ur orglarna. Genom sin storlek krävde dessa pipor mycket material, så besparingen blev reell.  

Stämmorna är:

•      Gedacht 8

•      Principal 4

•      Quinta 3

•      Oktava 2

•      Scharff III

Orgeln byggdes ursprungligen för Kumla kyrka i Västmanland. Här nämns den vid en biskopsvisitation 1630. 1819 skaffade Kumla kyrka en ny orgel och sålde efter ett antal reparationer sin gamla orgel till Fröslunda kyrka. Ett missförstånd tycks dock ha inträffat eftersom orgeln redan var bortlovad till Pehr Zacharias Strand, som delbetalning till honom för Kumla församlings nya orgel. Därifrån försökte man nu häva köpet, men Fröslunda hotade att dra saken inför domstol och lyckades till slut få orgeln.

Orgelbyggaren Pehr Gullbergson från Lillkyrka utförde 1837 en större reparation då han utökade klaviaturens omfång och även satte in den tidstypiska orgelstämman Fugara. Några årtionden senare flyttades orgelstämman Vox Candida till Nysätra orgel från en i Boglösa kyrka.

Enligt dåtidens ideal byggde 1932 firma A Johnsson i Sundbyberg bakom den gamla orgeln en ny med 12 stämmor. Från början var avsikten att ta bort den gamla orgeln, men experten Bertil Wester insåg dess kulturhistoriska värdet och påverkade församlingen att behålla den på läktaren.

1961 modifierades den gamla orgeln av Bröderna Moberg i Sandviken – en orgelfirma med stort intresse för historiska orglar. Under 1990-talet började önskemål höras om att återställda den till ursprungligt skick och en renovering genomfördes 1996-97 av orgelbyggare Tomas Svenske, Hagby. Orgelns disposition blev då samma som Daniel Stråhle använt 1739. Det är sådan vi kan höra den idag. Svenske har sedan dess vårdat orgeln.

Stråhle var elev till både Johan Niclas Cahman och Christopher Polhem. Av dessa lärde han sig orgelbyggeri och mekanik. Han byggde sedan ett stort antal orglar i mellansverige, men också klavér och klavikord. Av hans hand finns en orgel i Bingsjö kapell samt i Strömsholms slottskapell. Han införde även orgelstämman Vox Virginea till Sverige, den finns bl a i Nysätra orgel.

Vissa pipor och två orgelstämmor måste rekonstrueras 1996, nämligen Quinta 3 fot och Scharff 3 chor. Likaså nytillverkades en manualklav efter förebild från Strömsholms Slottskapell och Hedesunda kyrka. Orgelns ursprungliga bälg från 1739 hittades på en stallvind i Taxnäs herrgård.

Orgelns pipor står i ett skåp som är byggt enligt en tradition och med en teknik som går tillbaka till 1400- och 1500- talet. Stora delar av det nuvarande pipverket och orgelns övriga delar är tillverkade av orgelbyggaren Daniel Stråhle 1739. Han gjorde då även orgeln liksvävig, den stämningsprincip som fortfarande används. Tonhöjden är dock något högre än den  nutida. Noteras kan att fasadens pipor har varit belagda med bladsilver, men nu är svarta pga oxidering.

Orgeln har fyra gånger varit nära att kasseras för att ge plats åt en ny orgel, men till slut ändå bevarats. Därför har Fröslunda kyrka idag en orgel vars skåp och pipmaterial till stora delar hör till de äldsta i Sverige.

Giresta kyrka 

Giresta kyrkas orgel har ett stort antal stämmor som verkligen förmår fylla kyrkan med sina kraftfulla klanger, men som också äger värme. Orgeln byggdes 1990-1991 av Ålems orgelverkstad, men har genomgått närmast årliga reparationer och justeringar. Byggnadstekniskt är den tyvärr inte helt lyckad, vilket delvis bottnar i att orgelbyggaren tvingades anpassa sig till delvis misslyckade historiska tekniska förebilder. Men när dessa är avhjälpta klingar orgeln väl.

Stämmorna i första manualen är:

•      Principal 8

•      Fleut d`Amour 8

•      Dubbelflöjt 8

•      Oktava 4

•      Flöjt 4*

•      Oktava 2

•      Cornett IV (från tonen b0)

•      Trumpet 8

Den andra manualen har följande stämmor:

•      Fugara 8

•      Borduna 8

•      Flöjt Oktaviant 4*

•      Wallflöjt 2

•      Oboe 8

Den kraftfulla pedalen består av:

•      Subbas 16

•      Violoncell 8

•      Basun 16

Flöjterna (markerat med *) i de båda manualerna har gemensamma pipor så egentligen är antalet stämmor bara 15.

1854 fanns en orgel, byggd av Johan Edberg, Björklinge. En ny orgel byggdes 1914 av Mårtenssons orgelfabrik i  Lund. Den nuvarande tillkom i samband med kyrkans stora renovering, som bekostades av Anders Wall.

Gryta kyrka

Gryta kyrkas orgel klingar mycket fint i kyrkorummet. Den har en tidstypisk disposition från 1900-talets mitt, trots att fasaden är gammal, från 1838. Orgelklangen kan alltså överraska i relation till det synintryck orgeln ger. En svag men fin rörstämma på den andra manualen ger karaktär åt helhetsklangen och mixturen skapar glans.

Manual I består av:

•      Rörflöjt 8

•      Principal 4

•      Spetsflöjt 4

•      Waldflöjt 2

•      Mixtur III

Manual II innehåller följande stämmor:

•      Gedackt 8

•      Rörflöjt 4

•      Principal 2

•      Cymbel II

•      Krumhorn 8

I pedalen finns dessa stämmor:

•      Subbas 16

•      Gedacktpommer 8

•      Koppelflöjt 4

Gryta kyrka fick alltså 1838 en orgel av Pehr Gullbergson, Lillkyrka. Bara några år tidigare hade han byggt orgeln i Långtora och senare skulle även Nysätra kyrka få en orgel av hans hand. Gryta kyrkas orgel 1838 hade 7 stämmor.

En ny med dubbla antalet stämmor byggdes 1929 bakom den gamla orgelns fasad av Alfred Fehrling, Stockholm. Den hade 2 manualer och pedal.

Nuvarande orgel med 13 stämmor är också byggd bakom samma fasad från 1838 och invigdes 1971. Byggare var Åkerman & Lunds Orgelbyggeri AB, Knivsta. Senare har orgelfirman Tomas Svenske AB arbetat med orgeln ett flertal gånger och gjorde 2021 en lyckad renovering.

Hjälsta kyrka

Hjälsta kyrkas orgel äger starkt klingande principalstämmor, men de behövs i den stora kyrkolokalen. Gedacht och Fugara är mycket vackra. Orgeln har även en välljudande trumpet. Något överraskande klingar bara lägsta oktaven av bihangspedalens taster (tangenter för fötterna).

Orgeln byggdes 1847 av den då nyetablerade firman Johan Blomqvist och Anders Vilhelm Lindgren, Stockholm. De kom att bygga ett 15-tal orglar främst i mellansverige, men deras största arbete blev en 30-stämmig orgel för Helsingborgs Mariakyrka.

Hjälsta orgel renoverades och förändrades enligt olika ideal både 1960 och 1968, först av Bo Wedrup och sedan av Mads Kjersgaard, båda från Uppsala. 2006 återställdes orgeln till originalskick – bl a återinsattes trumpeten som är en originalstämma – vid en renovering som utfördes av Tomas Svenske, Hagby. Han har sedan 1989 vårdat orgeln.

Disposition

•      Principal 8

•      Fugara 8

•      Gedacht 8

•      Octava 4

•      Trumpet 8

Hjälsta kyrka tycks redan under medeltiden ha haft en orgel, som då var placerad i koret. Uppgifter finns att den reparerades 1482. Den tycks ha förfallit eftersom i en inventering 1634 näms bara 38 ”gambla orgelpipor”.

Holms kyrka

Holms kyrkas orgel är mycket välklingande och har inga tekniska problem. Det vackra ljudet är knappast förvånande, eftersom orgeln kan beskrivas som en lillasyster till Uppsala domkyrkas orgel som byggdes av Åkerman 1872 (ombyggd 1891). Orgeln i Holm byggdes 1889. Till det ovanliga hör att luften i luftbälgen inte fylls på genom fotarbete av en ”orgeltrampare”. Någon måste istället pumpa in luft för hand, med lätt armkraft. Orgelbyggare Tomas Svenske AB vårdar orgeln sedan 1988.

Orgeln har 4 register:

•      Principal 8

•      Salicional 8

•      Borduna 8

•      Octava 4

När en besökare kommer in i Holms kyrkan ser han eller hon först dock en annan orgel på en läktare över altaret framme i kyrkan. Den orgeln är tyvärr ospelbar eftersom så gott som hela pipverket numera tyvärr förkommit. Bakom den vackra fasaden finns resterna av ett transportabelt positiv, en reseorgel, som byggdes 1754 av Carl Holm från Uppsala. Möjligen använde han då material från en äldre orgel, kanske från 1600-talet. Orgeln är delbar, den övre delen går att lyfta av, och tycksha haft 6 stämmor, bl a en ”fågelsångsstämma”.

Enligt Abraham Hülphers stora inventering av musikinstrument i Sverige, som trycktes 1773 och finns i facsimile från 1969, hade kyrkan även haft ett orgelverk som gått förlorat vid en brand 1723. Det skulle ha varit byggt av Lars Ersson, Enköping.

Kulla kyrka

Kulla kyrkas orgel kan beskrivas som tidstypisk för 1950-talet. Den är välklingande, trots att den saknar en rörstämma. Mixturen kan uppfattas som stark i jämförelse med nutida klangideal, men den ger samtidigt glans åt helheten.

Fram tills att orgeln byggdes 1957 användes ett harmonium i kyrkan. Som konsult för den nya orgeln anlitades Gotthard Arnér. Han var då domkyrkoorganist i Storkyrkan i Stockholm och blev så småningom professor i orgel på Kungliga musikhögskolan. Han var medlem av Kungliga musikaliska akademiens orgelnämnd.

Manual I har följande stämmor:

•      Rörflöjt 8

•      Principal 4

•      Mixtur III

Manual II har även den tre stämmor:

•      Quintadena 8

•      Koppelflöjt 4

•      Gemshorn 2

Pedalen har två självständiga stämmor:

•      Subbas 16

•      Nachthorn 4

Orgeln vårdas av Orgelbyggare Tomas Svenske AB.

Långtora kyrka 

Långtora orgel har en mycket intressant klang, men tyvärr också stora tekniska problem. Orgeln är tyvärr inte Pehr Gullbergsons bästa. Den byggdes redan 1836 och vissa tekniska misstag tycks ha begåtts, detta var hans tredje orgel. Först detta år flyttade gesällen Jonas Wengström till honom vilket möjliggjorde en mer omfattande produktion. Limmet har dessutom släppt i pipstockarnas mellanskikt och orgelns inre rör sig därför beroende på temperatur och luftfuktighet. Resultatet blir läckage, vilket det förmodligen även är i väderlådan. En renovering för att rätta till dessa fel är fullt möjlig och har föreslagits, men har inte heller fått medgivande av antikvariska myndigheter. Den skulle också bli tämligen kostsam.

Orgeln är ganska stor med sina 9 stämmor:

•      Principal 8 (Bas/Diskant)

•      Dubbel Fleut 8

•      Fleut d`Amour 8

•      Fugara 8

•      Octava 4

•      Pan Fleut 4

•      Quinta 3

•      Octava 2

•      Trumpet 8 (Bas/Diskant)

Även bihangspedalen är omfångsrik med 20 toner. Orgeln har sedan 1989 återkommande skötts av Orgelbyggare Tomas Svenske AB. Genom att kyrkan nu drabbats av mögel kan inte heller orgeln användas.

Nysätra kyrka 

Nysätra orgel är mycket intressant genom sitt i församlingen unik ”melodiverk”. När det kopplas in förstärks den högsta spelade tonen, vilket underlättar för församlingen att följa en psalmmelodi. Orgeln har även vackert sjungande trumpeter som reparerades i maj 2023 av orgelbyggare av Tomas Svenske.

Orgeln är byggd 1839 av Pehr Gullbergson, Lillkyrka, som tidigare hade byggt orglar i Långtora och Gryta. Den klingar mycket fint i kyrkan. Trots att orgeln bara har en manual kan den ovanliga stämman Vox virginea användas som solostämma tillsammans med flöjtstämman i basregionen. Bihangspedalen klingar i sitt fulla omfång på 1,5 oktav.

Disposition

•      Principal 8 (från c0)

•      Vox Candida 8

•      Gedact 8

•      Octava 4

•      Fleut 4

•      Qvinta 3

•      Octava 2

•      Trompet 8

•      Vox Virginea 8 (Diskant)

Till ovanstående kommer alltså ett melodiverk för tonerna c1-f2. Det kopplas in med ett särskilt andrag (”spärrventil”). Något förvirrande är att detta andrag sitter på vänster sida om spelbordet, medan de båda stämmornas andrag sitter på höger sida. När melodiverket kopplas in blir orgeln ganska tung att spela för organisten.

Melodiverket innehåller:

•      Fleut 4 

•      Trompet 8.

När Gullbergson byggde orgeln 1839 tycks han ha använt pipor från en äldre orgel, kanske från 1700-talet. Melodiverket ska ha byggts av Gullbergsons tämligen nye verkmästare Jonas Wengström.

1938-39 genomfördes en renovering ledd av Bo Wedrup från Uppsala. På insidan av orgelskåpets luckor finns ett flertal personer som då var inblandade avtecknade.

Orgeln vårdas av Orgelbyggare Tomas Svenske AB sedan 1989.

Mariakyrkan

Att det behövdes en orgel till den nya Mariakyrkan i Örsundsbro blev allt mer uppenbart efter kyrkans invigning 2021. En orgel bidrar genom sina klanger starkt till den speciella kyrkoupplevelsen. Dessutom ger den variationsmöjligheter under psalmsången, och orgelrepertoaren är mycket omfattande. En piporgel kräver dock ett ganska stort utrymme, vilket saknas i Mariakyrkan.

Mariakyrkans orgel är byggd av Johannus i Nederländerna, 2023. Modellen heter Ecclesia T-150, vilket antyder att orgeln är avsedd för kyrkor och kapell. Johannus har stor erfarenhet av att bygga digitala orglar sedan 1960-talet, vilka exporterats till mer än 80 länder. Vid beställningen av Mariakyrkans orgel byttes en Cornett i manual I mot Gamba 8, och klangpaletten utökades med en Gedackt 16. Likaså lades en Principal 16 till i pedalen.

Manual I innehåller 10 stämmor:

•      Gedackt 16

•      Principal 8

•      Rörflöjt 8

•      Gamba 8

•      Octava 4

•      Öppen Flöjt 4

•      Quinta 2 2/3

•      Octava 2

•      Mixtur IV

•      Trumpet 8

Manual II har 11 register:

•      Täckt flöjt 8

•      Viola di Gamba 8

•      Voix Céleste 8

•      Principal 4

•      Koppelflöjt 4

•      Nazard 2 2/3

•      Waldflöjt 2

•      Ters 1 3/5

•      Scharff III

•      Fagott 16

•      Oboe 8

Pedalen omfattar 7 stämmor:

•      Principal 16

•      Subbas 16

•      Octavbas 8

•      Gedackt 8

•      Koralbas 4

•      Basun 16

•      Trumpet 8

Alla 28 stämmorna är inspelade (”samplade”) från riktiga piporglar, vilket är en stor klanglig fördel jämfört med om de skulle skapas genom en tongenerator. Klangen har sedan anpassats till de akustiska förutsättningarna i Mariakyrkan. Detta arbete har utförts av Anders Gustavsson Forslin, som är Johannus representant i Sverige men också utbildad organist och civilingenjör med akustik som ett huvudområde.

Orgeln kan med en knapptryckning ges 4 olika klangideal: Romantisk, Symfonisk, Barock och Historisk. Detta utökar orgelns klangbredd väsentligt, i praktiken motsvarar det 4 olika orglar. Orgeln kan även ”stämmas om” enligt olika historiska ”temperaturer” eller stämningssystem. Förutom mängden digitala möjligheter att påverka ljudet finns 2000 minnesfack att lagra olika klangkombinationer i. De kan sedan matas fram i tur och ordning med ett litet fottryck.

Vill du läsa hela utredningen av orglarna gjord av Anders Dillmar hittar du den här.