Samtalen är ett fredat mellanrum mellan den vanliga yttre verkligheten och ens egen inre verklighet. I ett sådant mellanrum gäller frihet, acceptans och omsorg. Här finns möjlighet att pröva nya tankar om sig själv och sin tillvaro, utan krav på att göra det till yttre verklighet omedelbart.
Samtalen vilar på en grund av det vi alla behöver: att bli sedd, att bli lyssnad på och att bli bekräftad.
Detta att bli sedd tycks vara avgörande för liv och utveckling. När man gjorde studier i början av 90-talet om hur de rumänska barnhemsbarnen mådde, de barn som tillbringat hela sitt liv i en spjälsäng, såg man att de som haft sin säng närmast dörren i salen hade klarat sig bättre än de som haft en plats längre in. Man tolkade det så att barnen närmast dörren oftare fick en blick av personalen på väg ut och in jämfört med barnen i sängarna långt ifrån dörren.
Att bli lyssnad på innebär att få ta plats. Den egna berättelsen får veckla ut sig i all sin mångsidighet och med alla sina motsägelser, utan att avbrytas och bli inpassad i krav om att samtalsutrymmet ska delas lika, vilket ju annars gäller i sociala sammanhang.
Att bli bekräftad är motsatsen till att bli bedömd. Det är att få vara unik, att slippa bli jämförd, mätt och vägd, utan bara få vara den man är med det liv som har blivit som det är, med de frågor och bekymmer som är just mina.
Så tänker jag att samtal i mellanrummet skulle kunna vara en paus ifrån den yttre verkligheten med sina krav och konflikter och ett tillfälle att i mötet med den inre verkligheten tillsammans med en medmänniska kunna se möjligheter till utveckling.
Sofiasamtalen erbjuds varje torsdag mellan den 13 juni - 25 juli 17.30-18.30. Vi välkomnar också till den efterföljande kvällsmässan med start 18.30. Efter mässan finns det möjlighet att fortsätta samtala över te och scones.
Text: Gertrud Laring