Kyrkogården anlades samtidigt med bygget av den nya kyrkan 1869–70, på avstyckad mark till Brunseryds norregård. Den erhöll en rektangulär plan med kyrkan förlagd i nord-sydlig riktning längst åt väster. Placeringen bestämdes utifrån grundförhållandena på platsen. Vid denna tidpunkt anlades kyrkogårdsmuren med smidesgrindar samt en huvudgång mellan kyrkans östra entré och sockenstugan. En trädkrans av alm planterades och omfattade även en allérad framför kyrkans östra fasad.
Kyrkogården vid den gamla kyrkan fortsatte att nyttjas efter rivningen av den medeltida kyrkan 1871. Det kom att dröja fram till omkring 1900 innan kyrkogården vid den nya kyrkan togs i bruk. Vid denna tidpunkt anlades typisk 1800-talskyrkogård med nyklassicitisk planform och fyra till ytan likvärdiga rätvinkliga gravkvarter samt ett kranskvarter längs ringmuren. De båda kvarteren närmast kyrkan samt kranskvarteret avsattes för köpegravar medan de båda östra kvarten avsattes för allmänna gravar.