Vem tar hand om kroppen vid ett dödsfall?
I de flesta fall tar sjukhuset, servicehuset eller, om det skett en olycka, polisen hand om kroppen och ser till att den förs till bårhuset. De anhöriga kan börja planera för begravningen.
Hur och var anmäler man ett dödsfall?
Ett dödsfall behöver anmälas till Skatteverket. Detta kan Begravningsbyrån hjälpa till med om man vill. Efter anmälan utfärdas gravsättnings- och kremeringsintyg som krävs för en begravning. Från Skatteverket får man också andra handlingar som registerutdrag, dödsfallsintyg och släktutredning (vilket behövs vid den senare bouppteckningen).
Måste man ha en begravning?
Nej, det är inte ett måste att ha en begravningsceremoni. Däremot måste stoftet eller askan gravsättas.
Inom vilken tid måste begravning ske?
Sedan den 1 maj 2012 gäller att det högst får gå 30 dagar från dödsdatum till gravsättning. Vid kremering måste askan gravsättas inom ett år.
En begravningsakt med efterföljande kremation, måste alltså ordnas senast 25 dagar efter dödsdatum för att kremationen ska hinna utföras inom en månad. Vid särskilda omständigheter - sjukdom, tvist, donation av kropp till forskning eller polisutredning – finns möjlighet att få uppskov hos Skatteverket med kremation/gravsättning.
Vem bestämmer om begravningen?
Den avlidnes egna önskemål, skrivna eller oskrivna, ska tas hänsyn till. Detta regleras i begravningen. För att underlätta för anhöriga är det bra att skriva ner sina önskemål om sin begravning. Om den avlidne inte själv har uttryckt några önskemål bestämmer anhöriga eller dödsboet.
Jag vill ha begravning och gravsättning på annan ort. Är det möjligt?
Ja, det är möjligt under förutsättning att huvudmannen (Kyrkogårdsförvaltningen) där gravsättningen önskas, har lediga platser.
Vad händer om vi anhöriga inte kommer överens?
Ibland kan det uppstå konflikt i samband med ett dödsfall. Det t.ex. handla om var den avlidne ska gravsättas, om det ska ske en kremering eller ej. Kyrkogårdsförvaltningen är skyldig enligt begravningslagen att medla vid tvister. En sådan medling sker genom samtal. Kommer parterna fortfarande inte överens, flyttas tvisten över till länsstyrelsen för beslut. Under tiden medling pågår kan inte kremering eller gravsättning ske.
Vad kostar en begravning?
Genom den begravningsavgift som alla folkbokförda i Sverige betalar, bekostas gravplats på allmän kyrkogård i 25 år, gravsättning, transport av kistan (här från länssjukhuset Ryhov) till ceremonilokal utan religiösa symboler (förslagsvis Brånerydskapellet, Huskvarna), till krematorium, förvaring av stoft och aska och till begravningsplats inom Jönköpings kommun.
Vad händer om den avlidne inte var medlem i Svenska kyrkan eller tillhör annan religion?
Alla som är folkbokförda i Sverige betalar en begravningsavgift. Denna ger rätt till gravsättning på allmän begravningsplats och tillgång till lokal för begravningsceremoni. Om den avlidne inte var medlem i Svenska kyrkan kan en borgerlig begravning, alltså en icke-kyrklig akt ordnas.
Vad är ett bårtäcke?
Ett bårtäcke är en vävnad eller ett stycke broderat tyg som läggs över kistan under begravningsceremonin. Det är också möjligt att använda ett eget bårtäcke.
Vem har tillsynsansvar för begravningsverksamheten?
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för begravningsverksamheten och har rätt att inspektera begravningsverksamheten och på begäran få de upplysningar, handlingar och annat material som behövs för att sköta sitt uppdrag.
Länsstyrelsen utser även ett begravningsombud som har som uppgift att företräda dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Ombudet har sitt uppdrag för en tid om fyra år och staten kontrollerar genom ombudet hur huvudmannen (Svenska kyrkan, frånsett i Stockholm och Tranås där kommunen är huvudman) fullgör sitt ansvar för begravningsverksamheten.