Leksands kyrka
Lyssna

Leksands kyrka

Leksands kyrkas äldsta delar härstammar från ca. år 1200. Efter en brand 1709 byggdes kyrkan om och fick då sin nuvarande form med den berömda lökkupolen.

Mässa och bibelsamtal

Varje vecka i Leksands och Siljansnäs kyrka, samlas vi i gemenskap kring nattvardsfirande, bibelsamtal och undervisning.

Behöver du någon att prata med?

Om du är ledsen, rädd, orolig eller känner dig ensam. Eller om du bara vill prata med någon som lyssnar. Vem du än är - barn, ung eller vuxen - är du alltid välkommen att kontakta oss. Du behöver inte vara medlem i Svenska kyrkan för att ta kontakt.

Leksands Kyrka

Leksands kyrka på udden mellan Österviken och Österdalsälven är förmodligen Siljansdalens äldsta och troligtvis byggd över ett hedninskt tempel. Rester av en stenålders boplats och vikingagravar i närheten av kyrkan vittnar om, att bebyggelsen här omkring går tillbaka tusentals år i tiden.

Lämningar under golvet till nuvarande kyrka ha bedömts såsom grundmuren till en kvadratisk träbyggnad. Byggnadsgrunden avslöjar, att det var en stavbyggnad, som hade väggar av rest timmer och jordfasta stolpar i varje hörn. Sådana tempel hörde till det yngsta hedniska kulturskedet.
Allt talar för att vi här har en urgammal kultplats för Siljansbygden.

En medeltida byggnad i senromansk stil från omkring år 1200 utgör Leksands kyrkas innersta kärna och motsvarar långhusets tre mellersta skepp. Materialet i dess äldsta del, där valv torde saknas, är uteslutande gråsten. En liten sakristia i norr har möjligen tillhört redan den ursprungliga fyrkantiga kyrkan.

Omkring år 1400 tillbyggdes ett torn i väster, Dalarnas äldsta, som härjades av åskeld vid 1500-talets slut. En ny spira uppfördes men gick till spillo 1627, då kyrkan blev med "torn, taak och alt träwerke nedbrännt af ljungeldh, ja ock mycket af muren under hwalvet nederfallet sedan ock alla klockarna till aska och sandh förmultna, der infölje wij ij detta åhret hafva fält många tårar". Ånyo restes en spira "av gudlös höjd", vilken också gick samma öde till mötes 1709.

Efter olika tillbyggnader under 1500- och 1600-talen utökades kyrkan i början av 1700-talet med bl.a. koret, då även pelare och bågar omformades. Taket förändrades till brutet och takryttaren med "löken" restes. På spiran uppsattes ett järnkors med gyllene kungakrona och Karl XII:s namnchiffer. Träbyster av Petrus och Paulus (templets skyddspatroner) placerades på takåsen, den förre över koret, den senare över västra porten (huvudingången). Den sistnämnda ombyggnaden utgörLeksands nuvarande form.

- Av kyrkans portar märkes särskilt den s.k. brudporten, inramad i sandsten, huggen 1671 av mäster Simon, stenhuggaren från Rättvik.
Överstycken har inskrifterna: "Matt: Vi Söken först efter Guds Rijke och hans rättferdigheet Så faller eder alt thetta till. Herren beware tijn utghång och din ingång ifrån nu och i ewigheet. Psal: CXXI."