I påskens midnattsmässa i Leksands kyrka konfirmeras två vuxenkonfirmander. De har tillsammans med prästen Per Rönnegård och med två andra träffats under höst och vår i en grupp som kallas ”Vuxen väg till tro”.
Påsknatten är ända sedan urkyrkans tid en stor högtid för dop av vuxna och för dopförnyelse, och därför också en naturlig tidpunkt för vuxna att konfirmeras. Påsken och dopet är nära sammanbundna med varandra: påskens händelser handlar om att Gud vill befria oss från allt som kan hindrar Guds kärleksström att flöda genom oss och dopet handlar om att vi, var och en, får ta emot den befrielsen.
I gruppen ”Vuxen väg till tro” har fyra personer med prästen Per träffats på onsdagskvällar, ibland varje vecka, ibland mer sällan. Två är unga vuxna som inte konfirmerades som tonåringar och de övriga två ville delta för att få fördjupning.
Gruppen fortsätter att träffas några gånger till efter konfirmationen på påsknatten. I höst börjar en ny grupp för vuxna som inte är döpta, inte är konfirmerade eller som helt enkelt vill ha fördjupning.
Många tror att man i Svenska kyrkan bara kan döpas som barn och konfirmeras som tonåring. Men det stämmer inte: Det är aldrig för sent att konfirmeras eller låta sig döpas som vuxen!
Varför började ni i den här gruppen?
Siv: När jag såg informationen om att det skulle börja en grupp om ’Vuxen väg till tro’, så tänkte jag, det där behöver ju jag!
Helena: Före pandemin ringde jag faktiskt till en präst och efterfrågade en fördjupningsgrupp. När jag såg att det skulle bli en grupp kring ’Vuxen väg till tro’ kände jag framförallt att jag ville fördjupa tilliten. Jag har sökt runt länge på olika håll, och längtat efter att hitta ett sammanhang där det finns plats att dela erfarenheter om livet och om vad det kan innebära att fördjupas i tilliten. Nu har jag hittat ett sammanhang: både i den här gruppen och i församlingen.
Heidi: När jag var med på en gudstjänst som Johan Wisser, församlingens dövpräst, ledde så tänkte jag: ”Oj, vad fint det här var.” Att få se en mer visuell gudstjänst öppnade upp något. Och jag kände också att jag vill ha mer av det här för mitt framtida yrke som teckenspråkstolk.
Matilda: Jag har alltid dragits till det andliga och av att få vara inne i kyrkor… Den kristna tron ligger närmast till hands för mig och när jag hörde om den här gruppen kände jag att det skulle vara kul och spännande att få delta. Tidigare tänkte jag att det handlade om en massa hårda regler, att man inte fick avvika. Och att bilden av Gud skulle vara fyrkantig. Men nu har jag fått en helt annan bild och jag har mött en sådan öppenhet!
Berätta lite om vad ni har tyckt om att vara med i den här gruppen.
Heidi: Jag längtar till våra träffar. Där blandas högt och lågt i våra samtal.
Matilda: Jag har varit iakttagande tidigare. Jag har inte kunnat ta till mig det kristna. Men den stämning vi har i gruppen hjälper mig.
Helena: För mig är det jätteviktigt. Och det är riktigt roligt att vi är så olika åldrar och har det så bra ihop. Saker och ting har blivit avdramatiserade. Och tilliten har vuxit.
Vill du veta mer? kontakta
Per Rönnegård: 0247-80771
per.ronnegard@svenskakyrkan.se