Begravningsceremoni och kostnader för begravning

Olika begravningscermonier

Det finns olika former för begravningsceremonier. De är uppdelade i fyra olika ”ordningar”.

• Svenska kyrkans ordning
• Annan kristen ordning
• Annan religiös ordning
• Borgerlig ordning

För att få tillgång till de tre första måste du tillhöra respektive trossamfund. Man kan även välja att inte ha någon begravningsceremoni alls. Det är mycket att tänka på inför en begravningsakt och gravsättning. Därför är det vanligast att man kontaktar en begravningsbyrå men man kan naturligtvis ordna med begravningen själv.

Begravning

En begravning är ett sätt att ta farväl och en viktig del i sorgearbetet. Sättet att sörja är olika, liksom formen för begravningsceremoni. Det går också att avstå från att ha en formaliserad ceremoni. Respekten för den avlidnes egna önskemål ska vara avgörande när man väljer begravningsform. 

Begravning i Svenska kyrkans ordning

För tillhöriga i Svenska kyrkan kan en begravning i Svenska kyrkans ordning hållas. Läs mer om hur en svenskkyrklig begravning går till här.

Begravning i annan ordning

Du kan också ha en begravning i annan kristen ordning eller annan religiös ordning.

Borgerlig begravning

En begravningsceremoni som inte följer någon religiös ordning kallas för borgerlig begravning. Det borgerliga begravningsalternativet gör det möjligt att på ett personligt sätt utforma begravningen med hänsyn till tro och livsåskådning. 

Lerums församling har två lokaler utan religiösa symboler för borgerliga begravningsceremonier. Klicka här för mer information om lokalerna, samt för bokning. Kostnaden för lokalen ingår oftast i begravningsavgiften. Läs mer om vad som ingår i begravningsavgiften här.

Läs mer i skriften ”Om begravning” utgiven av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Den kan du beställa kostnadsfritt av oss.

När sker begravningen?

Den nya Begravningslagen som gäller från första maj 2012 säger att det får gå som mest 30 dagar mellan dödsfallet och dess att gravsättning eller kremation äger rum. När någon är avlider är det vanligt att man kontaktar en begravningsbyrå först, men man är alltid välkommen att kontakta kyrkogårdsexpeditionen om man har frågor eller funderingar.

Kostnader för en begravning

Kostnader som begravningsavgiften täcker

Det här täcker begravningsavgiften för den som var folkbokförd i Sverige:

• gravplats i 25 år
• gravsättning
• transporter av den avlidna inom huvudmannens förvaltningsområde fram till
• gravsättningen, och i förekommande fall till krematorium och särskild gravplats
• kremering
• lokal för förvaring och visning av stoftet
• tillgång till lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler
• skötsel och underhåll av allmänna begravningsplatser.

Läs mer om begravningsavgiften.

Kostnader som dödsboet står för

Dödsboets pengar ska först och främst används till begravningen och bekosta det som inte täcks av begravnings- eller kyrkoavgiften. Det kan handla om

• kista och eventuell urna
• svepning
• transport av kistan till lokal för förvaring och visning av den avlidna
• extra musik och sång
• dödsannons
• blommor
• förtäring vid begravning eller minnesstund
• gravsten
• bouppteckning
• begravningsbyrå.

Om pengarna i dödsboet inte räcker till begravningen kan dödsboet ansöka om ekonomiskt stöd hos socialtjänsten i den kommun där den som har dött var skriven.

Kostnader som kyrkoavgiften täcker 

Medlemmar i Svenska kyrkan betalar en kyrkoavgift, även kallad kyrkoskatten. Om den döde tillhörde Svenska kyrkan täcker kyrkoavgiften kostnaderna för

• präst från Svenska kyrkan
• begravningsgudstjänst
• församlingskyrka eller kapell
• kyrkomusiker för musik i kapell, på kyrkogården och i kyrkan
  processionsbärning av kistan, det vill säga att bära ut kistan och sänka ner den i graven.

Läs mer om kyrkoavgiften