Heemskercks altarskåp som vi kallar det, eller S:t Lars altarskåp som holländarna säger, står längs Domkyrkans södra vägg. Altarskåpet är nästan sex meter högt och åtta meter brett när dörrarna står på vid gavel. Under de fyrtio år som altarskåpet stod på plats i Sint Laurenskerk i Alkmaar öppnades altarskåpet när man firade mässa och vid de stora högtiderna.
Altarskåpet målades 1538-1543 av den holländske konstnären Maarten van Heemskerck. Han målade dörrarna i sin ateljé i Haarlem i Holland, men mittdelen var för stor och målades på plats i kyrkan i Alkmaar.
Hur altarskåpet hamnade i Linköping
Historien om hur det holländska altarskåpet hamnade i Linköpings domkyrka 1582 omgärdas av både en sägen och en mer trolig sanning.
Enligt sägnen beställdes altarskåpet av ärkebiskopen av Novgorod och fraktskeppet skulle ha råkat ut för en storm och gått på grund i Östergötlands skärgård.
Enligt den legenden köpte kung Johan III altarskåpet för 1200 tunnor vete och donerade det till Linköpings domkyrka. Johan III hjälpte till ekonomiskt när Linköpings domkyrka rustades upp under 1500-talets senare del. Senare forskning visar dock att altarskåpet såldes till Sverige för att räddas undan en sträng religionsinriktning kallad ”vederdöparna” som förstörde bilder i de katolska kyrkorna i Holland vid den här tiden. Kvittot på köpet finns i Alkmaars stadsarkiv.
När altarskåpet 1582 kom till Linköpings domkyrka placerades det i högkoret men flyttades 1812 till den södra sidan eftersom man då ansåg att högkoret blev för mörkt.
Heemskerck målade många altarskåp till kyrkor runtom i Europa, men skåpet som står i Linköpings domkyrka är hans största.
Altarskåpet innehåller tio scener från S:t Lars och Jesu liv. Heemskerck strävade efter att återge berättelserna så levande som möjligt med stora myllrande kompositioner i den på den tiden supermoderna stilen – manierismen. En stil som Heemskerck hade lärt sig när han arbetade i Rom 1532–1536 där han hade klassiska skulpturer och konstnärerna Michelangelo och Raphael som förebilder.
Det finns tydliga referenser både till Michelangelos berömda Adams skapelse i tortyrscenen av S:t Lars och Raphaels The healing of the Lame Man. Detta ses som en hyllning till hans förebilder och ett sätt att visa att han behärskade deras stil.
Berättelsen om S:t Lars
De två översta bilderna gestaltar berättelsen om S:t Lars som levde i Rom på 200-talet efter Kristus under förföljelsen av de kristna. På den högra bilden delar S:t Lars ut kyrkans pengar till de fattiga och handikappade för att förhindra att pengarna skulle hamna i kejsarens ficka. Den latinska texten på den målade papperslappen betyder ”han delade ut och gav åt de fattiga”.
I den vänstra bilden ser vi hur S:t Lars fick betala för sin goda gärning när han ligger naken på ett järngaller och torteras med glödande kol. Han dömdes till döden av Roms kejsare. Enligt legenden ska S:t Lars ha sagt: ”Jag är färdiggrillad på den här sidan. Vänd på mig och ät.” Det är dessa ord som står på latin i bilden.
De två nedre bilderna gestaltar Jesu födelse och den sista måltiden som Jesus firade med sina lärjungar.
Välkommen in i Domkyrkan och titta på altarskåpet i sin helhet!