Lyssna

En diakon står alltid på de svagas sida

 – Redan när jag var liten var jag arg på orättvisor, säger Anna Ramén när hon berättar hur det kom sig att hon blev diakon i Svenska kyrkan. Jag har alltid haft ett starkt patos för rättvisefrågor och varit intresserad av hur människor fungerar.

När vi möts har Anna med sig ett helt flak med tagetes-plantor som hon glatt delar med sig av till sina arbetskamrater.

– Jag ”råkar” alltid plantera lite för mycket och sen klarar jag inte att rensa bort och slänga det som kommer upp. Mina barn kallar mig ”crazy plantlady”, skrattar Anna.

Varför blev du diakon?

– Jag hade två stora intressen när jag var ung. Jag brann för människor och jag brann för Gud. Frågan var om jag kunde kombinera dessa på något sätt. Då var det någon som sa att man kunde bli diakon. Jag hade inte riktigt koll på vad en diakon gjorde. Så jag fick ta reda på det och insåg att det var en jättebra kombo.

Vad är en diakon?

– En diakon är en kristen socialarbetare som har i uppgift att stå på den svagas sida och kämpa för rättigheter och medmänsklighet, berättar Anna. Att möta människors utsatthet där man befinner sig och upprätta. Det kan handla om människor som har blivit arbetslösa eller är i kris för att man befinner sig i en separation. Man kan ha förlorat en nära anhörig, blivit sjuk eller mobbad i skolan. Att man lider av psykisk ohälsa, att man har behövt fly från ett annat land eller att man har ett missbruk. Det finns så många olika typer av utsatthet och problem som man som diakon får möta.

– Jag tänker att alla människor har en kallelse eller ett uppdrag av Gud och några kallar Gud till att vara diakoner i kyrkan. Man har kyrkan som sin bas och sen går man ut i världen där människor finns för att verka för Guds rike.

Är det skillnad på en diakon och andra socialarbetare?

– Diakoni är inte på något sätt bättre än någon annat socialt arbete, tänker Anna, utan det handlar om vilken drivkraft man har. Min drivkraft är min tro. Den driver mig till handling och agerande. Hos andra finns det andra drivkrafter. Det är som vår förre biskop sa: ”Det finns inget kristet plåster som ger mer verkan. Det handlar om anledningen till att du sätter på det där plåstret.”

Det är tuffa tider nu. Hur påverkar det ert arbete?

– Det som är väldigt konkret är att matpriserna har rusat iväg. Det drabbar människor som har små marginaler från början. Många har fått ändra sina matvanor och har svårt att få pengarna att räcka. Matsvinnet i skolan har minskat, utifrån att barn är hungrigare och äter mer. Det kan vi även märka i kyrkans grupper. Man kanske fikar och har sin aktivitet, men står fikat framme så tar man gärna en macka till.

– Men det handlar inte bara om den konkreta nöden, menar Anna. Många människor har inte råd att åka på semester och göra det man brukar göra. Det kan vara påfrestande psykiskt att känna att man inte räcker till eller att man gör familjen besviken. Och även om man har råd att åka på semester kan verkligheten krocka med förväntningarna. Nu ska vi äntligen ha semester och vi ska vara lyckliga. Familjen ska ha roligt och trevligt och sen står man inte ut med varandra, utan ryker ihop och bråkar. Det var någon som uttryckte att: jag var kanske naiv när jag trodde att vi skulle kunna lämna våra konflikter i Sverige, men dom följde med på semestern.

– Då kan man behöva prata med någon, tänker Anna. Det är ibland när vi prövar våra tankar och säger saker högt som vi kommer på eller inser olika saker. Det är många diakoner som har mycket samtal utifrån att man behöver en samtalspart i livet. Det behöver inte var så att livet totalt har havererat eller krisat ihop, utan man behöver prata någon som man inte är så känslomässigt bunden till eller engagerad i. Då är det jättebra att samtala med en diakon eller präst.

– Ett sätt att möta behoven som finns är genom våra diakonimottagningar, berättar Anna. De finns i S:t Lars kyrka, Skäggetorps kyrka och Berga kyrka och då är det vissa dagar och tider som det garanterat finns en diakon på plats. Även under sommaren. Då kan man komma med sina frågor, oavsett vad det gäller och så ser vad som man kan göra åt det.

Vilka får komma då?

Alla människor får komma. Det finns inga begränsningar. Man måste inte vara medlem i Svenska kyrkan eller ha en kristen tro. Man är välkommen även om man är ateist eller har en annan tro.

Kan man vara med och bidra och stötta den diakonala verksamheten? 

Ja, dels kan man göra en ideell insats i en församling och då är det enklast att fråga i församlingen. Sen kan man givetvis skänka en gåva för att göra vardagen bättre för en annan människa. ■

Vill du ge en gåva till vårt diakonala arbete?
Swisha valfri summa till 123 475 95 02.

Text & foto: Royne Mercurio (ur Liv & Längtan Nr 4 2023)

Diakonicentrum

Diakonicentrum drivs av Linköpings Domkyrkopastorat och arbetar med mänskliga rättigheter, främst genom juridisk rådgivning inom migrationsfrågor och diakonalt utvecklingsarbete.