Att fasta är att avstå från något för att vinna något annat. Fastan ger oss tid för eftertanke och bön, och tid att växa i tron.
Fastan är en inbjudan att kliva ut ur ekorrhjulet och prova en annan livsstil där enkelheten och eftertanken får stå i fokus.
Fastan är en möjlighet att stanna upp inför Guds nåd och kärlek och låta dess ljus vara det som belyser det egna livet.
Fastan är ingen lätt tid, men det kan vara en meningsfull tid.
Profeten Jesaja skrev om fastan redan för 2700 år sen:
Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok.
Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen!
Påskfastan
Årets största fasta i kristendomen börjar 40 dagar före påsk och avslutas på påskafton. Varje söndag bryts fastan. Det är fortfarande fastetid, men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan.
Under fastetiden före påsk tänker vi på Jesus som gick genom lidandet och döden mot uppståndelse och ett nytt liv.
Askonsdagen
Efter fastlagens tre dagar av fest och förberedelser, som avslutas på fettisdagen, inleds fastan före påsk. Fastans första dag kallas askonsdagen.
I många kyrkor firas askonsdagsmässa, som är en gudstjänst med nattvard. Askonsdagen har fått sitt namn efter en gammal kristen sedvänja att strö aska på dem som kom till kyrkan och lyfte fram sina synder.
Än i dag kan prästen ge de gudstjänstdeltagare som vill, ett kors av aska i pannan på askonsdagsmässan. Korset symboliserar Jesus vandring mot korset och vandringen genom död till nytt liv.