Påsken är den största kristna högtiden. Perioden före påsk kallar vi för fastlagen och fastan. Påsken börjar med påskdagen, då Jesus uppstod från döden.
Fastan innebär att man ska leva återhållsamt och stilla i 40 dagar, fram till påskaftonen. Den stränga fastan avskaffades efter reformationen på 1500-talet. Under 1900-talet har den aktiva fastan åter blivit mer aktuell bl.a. tack vare de katolska och ortodoxa kyrkorna. Söndagar är undantagna från fasta. Söndagen är alltid, året om, en påminnelse om påskdagen och Jesus uppståndelse.
Stilla veckan = Dymmelveckan
Palmsöndagen inleder veckan före påsk, sista veckan i fastan. Namnet kommer av att folket strödde ut palmblad på vägen när Jesus red in i Jerusalem. I kyrkorna delar vi denna dag ut palmblad.
I Dymmelveckan kallas onsdagen för Dymmelonsdagen. Dymmel är en träklubba och kyrkklockornas kläpp byttes denna dag ut mot en träkläpp. I Östergötland klär vi in kyrkklockornas kläpp i grovt tyg. Traditionen har kommit tillbaka i några kyrkor. Detta är fastans strängaste tid, bl.a. för att vi minns hur några av Jesus lärjungar svek honom. Judas förrådde honom och Petrus förnekade att han kände Jesus.
Till Blåkulla
På Skärtorsdagens kväll åt Jesus sin sista måltid tillsammans med lärjungarna och instiftar nattvarden. Skärtorsdagen är en central dag i den kristna tron. Den har också blivit dag i folktron med mycket skrock. Man trodde att detta var dagen då häxorna flög till Blåkulla – eller Häcklefjäll – för att umgås med djävulen. Djuren skulle skyddas genom att man målade kors på ladugårdens dörr mm. Skärtordagen är dagen då barn kan klä ut sig till påskkärringar. Ordet skär betyder ren. Man renade sig och städade inför de heliga påskdagarna.
Långfredagen var dagen då Jesus torterades och dödades genom att han spikades upp på ett kors. Detta är den stora sorgedagen i kyrkorna. Orgeln används inte i gudstjänsterna och man ringer inte i kyrkklockorna – om de inte är dymlade.
Påskaftonen är fastans sista dag
Från påsknatten firas Jesus uppståndelse. Vid påsknattens mässor tänds alla ljus i kyrkorna. Från sorg, död och mörker till ljus, liv och uppståndelse. Kyrkklockorna ringer igen. Efter gudstjänsterna denna natt kan man samlas och äta mat, ägg och godis.
Påskdagen är kyrkans största festdag
Vi firar med att smycka kyrkorna med blommor, ofta påskliljor, orgeln får ljuda och man firar med att äta god mat och mycket mat.
Annandag påsk fortsätter firandet
Det var förr ungdomarnas kväll. Man fortsätter äta påskmat, dansa och de stilla lugna dagarna är nu över. Fram till 1772 firades även tredjedag- och fjärdedag påsk. Veckan efter påsk är påskveckan, som även kallas Stora veckan.
Påsken firas nu i fyrtio dagar. Jesus levde tillsammans med sina lärjungar och mötte hundratals människor efter sin uppståndelse.
Påskmaten och dess symbolik
Lamm härstammar från judendomens påskmåltid då påskalammet påminner om hur Förgöraren gick förbi de dörrposter som var bestrukna med lammblod. Själva ordet påsk kommer från hebreiskans pesach som brukar översättas med ”gå förbi” (2 Moseboken 12). Kristendomen har ärvt traditionen att äta lamm under påsk.
Ägg symboliserar liv och Jesu uppståndelse. Förr var det förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk, vilket gjorde påsk till en ägghögtid. I det tidigare bondesamhället fanns äggtävlingar där man slog ägg mot varandra.
Påskgodis är en tradition som startade efter mellankrigstiden. I samma veva började man gömma och hitta ägg med godis i.
Fisk har under lång tid förekommit vid påskbordet. Fisk äter man under fastan och den finns även med under hela påskhelgen. Framför allt är det vanligt med fisk på långfredagen. Förr var salt fisk vanlig, som en liknelse vid Kristi törst på korset. Fisken är en gammal kristen symbol som användes av de första kristna i Rom som ett hemligt igenkänningstecken. Man kunde rita en böjd linje i sanden och om den man mötte fyllde ut bilden med en korsad linje såg man då en ritad fisk i sanden och då visste man att man hade en kristen broder eller syster framför sig.
Skinka dök troligtvis upp på det svenska påskbordet vid början av 1900-talet och den används vid mer än en högtid i Sverige.
Påskmust Julmusten kom 1910 och var framtagen som en alternativdryck till alkohol, en nykterhetsdryck och snart stod den även på påskbordet. ■