Utöver det gemensamma målet med läsårets projekt Utforska matematiskt fokuserade vi särskilt även på att ge barnen förutsättningar att utveckla
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld (Lpfö18, s 13)
Projektet startades med en skattjakt. Genom att följa olika kartor tog sig barnen till en hemlig plats. En grupp följde en ljudkarta (röstmemo i telefonen) där en röst talade om stegvis hur de skulle gå. Två grupper hade kartor med fotografier och ytterligare en grupp följde en snitslad bana. Slutmålet för alla var en lekplats. Där fick barnen i uppdrag att söka reda på ett kryss där en skatt (guldklimpar) var gömd. Dagen efter återberättade barnen händelsen vid samlingen och fick rita och berätta hur just de hade följt kartan. Vi såg i bilderna hur de på olika sätt uppfattat symboler, adresser, skyltar, avstånd och tid.
I samband med att vi läste boken ”Kvällen när pappa lekte” av Ulf Stark lekte vi ”Gömma nyckel”, både inomhus och utomhus. Leken blev väldigt omtyckt och har lekts många, många gånger. Det var roligt att få leta, gömma och berätta om det bränns eller är kallt där kompisarna letar. Barnet som gömde nyckeln fick också berätta om den gömts fågel, fisk eller mittemellan. Vid andra tillfällen när barnen spelade spel eller lekte andra lekar använde de sig av samma begrepp som i ”Gömma nyckel-leken” för att ge ledtrådar eller instruera. Under vårens fördjupning av projektet utforskade vi analog programmering
genom Robotleken, Musen och osten och brädspelet Mouse mania. I Robotleken har barnen ”programmerat” varandra genom att styra en kompis med tryck på kroppen för att visa hur ”roboten” ska gå. Musen och osten var också en sorts programmeringslek där barnen styrde kompisen till en gömd ost. Barnen både instruerade och instruerades av varandra. Höger och vänster var något som var svårt för många. Därför skapades det armband i grönt och rött för att förtydliga vänster och höger. Brädspelet Mouse mania är
väldigt likt Musen och osten-leken. I spelet utmanas man att tänka i flera led, att planera i förväg och att ta smartaste vägen till osten.
På en karta över närområdet har barnen fått hitta förskolan och sina egna hus. Några kunde sin adress och vilket nummer det var på huset, medan andra fick ta reda på det tillsammans med vårdnadshavare eller pedagog. I gruppen blev det en upptäckt att se hur olika långt alla har för att komma till förskolan. Någon har lång väg medan en annan bor nästan granne med Himlaliv. För några barn blev det även en upptäckt att deras egna hus låg nära varandra. Vi har förstått genom flera vårdnadshavare att det har frågats efter adresser och kartor hemma och att det blivit samtal om hur långt det är till olika släktingar och vänner.
Avstånd och tid har varit begrepp som återkommit. Hur lång tid det tar att ta sig till olika platser verkar vara det som gör att barnen får en förståelse för och kan jämföra avstånd