Vad betyder bön för dig?

Johan Garde

Jag tror att det finns en föreställning att bön handlar om att få Gud att göra det vi vill. För mig handlar det allt mer om att försöka höra Guds röst och lyssna efter Guds vilja. Att försöka se världen med andra ögon och se Gud i allt det som sker. 

Jag använde Tidegärden (en böneform där man vid bestämda tider under dygnet ber med texter ur Bibeln) under studietiden för att få bönen som en ram för det dagliga livet. Tidebönen var bra, samtidigt kände jag att det var för mycket ord. Alla orden hindrade Gud att få möjlighet att tala. Jag började utforska tyst bön, att bara stanna upp och försöka låta Gud prata. 

Två minuter om dagen

Jag lyssnade en gång på en engelsk biskop som fick frågan om hur mycket han bad. Jag trodde att han skulle nämna ett imponerande antal timmar, men han svarade: – Två minuter om dagen, men det tar mig två timmar att komma dit.

Jag ber oftast på morgonen. När jag tar den tiden så att Gud får möjlighet att tala så känner jag ofta att hela dagen förändras. Jag möter dagen med en annan attityd och blir mer öppen mot människor och ser Gud i människor.

Jag ber även för andra människor. Förut gjorde jag det utifrån vilka behov jag såg att de hade, men nu lyfter jag bara fram dem inför Gud. Jag får ha förtröstan om att Gud vet bättre vad de behöver. 

Våga leka med bönen

Jag tror att bön är väldigt individuellt. Olika böneformer funkar för olika människor. Jag tror att man ska våga leka med bönen och prova olika former. Det finns inte ett rätt sätt att be. Fråga dig själv vad du längtar efter. Vill du få en närmare relation med Jesus så kanske meditativ bön funkar. Tidegärden kan passa den som vill ha tydliga rutiner. Lever man ett hektiskt liv så ligger kontemplation och tystnad nära till hands. Det finns även bra böneappar som man kan använda. Men Herrens bön funkar alltid. Den innehåller allt. ■

Elisabeth Ajax

För mig är bönen ett sätt att förhålla sig till livet. En ständigt pågående kommunikation med Gud som börjar när jag slår upp ögonen på morgonen och får tacka för att jag får vakna till ännu en dag. Kommunikationen fortsätter sen till och från under hela dagen. Jag ber ofta om hjälp för att göra de rätta valen. Oftast försöker jag uttrycka min tacksamhet i bönen och på kvällen brukar jag avsluta med att tacka för dagen, för de möten och upplevelser jag haft och för att Gud har lett mig genom ännu en dag. Jag ber om en god nattsömn och om att Gud ska bevara mina nära och kära och dom som jag vet har det svårt. Jag ber om ro, glädje och trygghet för dom som jag har omkring mig. För mig är också den ”färdiga” bönen i mässan, där man ber i gemenskap med församlingen, viktig. Herrens bön har Jesus själv sagt att vi ska be och den ger en närhet till både Jesus och till människorna som jag ber tillsammans med. ■

Saad Setto

Bönen är trygghet för mig. Jag ber när jag känner att jag behöver det till exempel på morgonen när jag vaknar. När jag kommer till mitt arbete i kyrkan brukar jag hälsa Gud och när jag slutar för dagen tackar jag för att Gud har varit med mig och hjälpt mig klara dagen på ett bättre sätt. I bönen tackar Gud för att jag får leva och har en bättre bostad för mig och min familj, trygghet och respekt och mycket annat som jag saknade i mitt hemland, Irak. ■

Lena Arman

Jag är ingen regelbunden bedjare men i sånger jag sjunger kyrkokören finns min bön. ’Kyrie Eleison’, ’Gud för dig är allting klart’, ’Möt mig nu som den jag är’.

I de gregorianska psaltarpsalmernas slingor kan jag känna bönen som oavbrutet gått och går genom tiderna. Det ger mig perspektiv på livet.

I söndagens högmässa får jag också hjälp att stilla mig i bön, eftertanke och förbön för nära och kära. ■

Mamma Fia och Jona, 9 år pratar om bön

F: Jona, när tycker du att man kan be?

J: Tjaa, när man typ vill visa sin lojalitet, du vet?

F: Sin lojalitet? Hur menar du då? Med människor eller med Gud?

J: Men du fattar, min lojalitet med Gud, typ.

F: Att man liksom vill hänga med honom?

J: Ja, just det. Och när man är ledsen – då finns Gud där för dig.

F: Men måste man bete sig på nåt särskilt sätt då?

J: Nej, om du menar nån position eller så? Man behöver inte knäppa händerna eller fingrarna – man kan till och med hålla dom i öronen. Eller så tänker man inte på händerna alls. Man kan höja på axlarna, stå samtidigt, gå samtidigt, sitta, man behöver inte göra nåt alls.

F: Men måste man prata då? Och är det bara man själv som pratar?

J: Alltså, man behöver inte säga nåt högt, man kan säga vad man vill, på insidan. Och det brukar kännas som att Gud pratar också ibland när jag ber, men det är ju inte jag som gör det med vilje. Men när man vill få svar och försöker klämma ur svar ur honom kan man ibland vilja göra det på alla språk man kan, som engelska, spanska, franska – till och med dom man inte kan. För Gud blir det inte annorlunda, för Gud blir det helt normalt.

F: Kan det vara lättare att förstå Gud då, när man har använt andra språk?

J: Kanske! Jag menar: Oui, oui. Man kanske kan maila honom från datorn? Gå in på en sida som heter mailaandravärldar.com och bara skriva vem man vill skicka brevet till. Och så gör man det!