Egendom

Historia

Kyrkans jordägande har rötter till tidigaste kristen tid. När en kyrka skulle byggas ingick även att socknens allmoge skänkte en prästgård som del av prästens naturalön. Fram till reformationen och Västerås riksdag 1527, växte kyrkans förmögenhet. Gustav Vasa drog då in allt utom i stort sett en fastighet per sockenpräst. De indragna egendomarna förlänades till stor del bort. Än idag kan man spåra domkyrkors och klosters tidigare markinnehav i form av ett stort antal herrgårdar. Gustav Vasa införde också ensamrätt för kronan, regalrätt, till bland annat ek för skeppsbyggnad. På kyrklig jord kom regalrätten att gälla in i modern tid, till 1934. 

Under stormaktstiden fick kyrkan tillbaka lite av den indragna egendomen och vid 1700-talets slut var omfattningen ungefär som idag. De senaste 20 åren har en viss försäljning av kyrklig jord skett, i huvudsak har jordbruksmark och byggnader sålts medan en liten ökning av skogsarealen skett. I viss mån har man även köpt jordbruksmark för att stärka upp befintliga gårdar.

Förvaltning

Prästlönetillgångarna saknar ägare i vanlig mening. De är ett slutet stiftelselikt kapital som kan sägas "äga sig självt". Tillgångarnas syfte är att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Detta är fastställt i lagen om Svenska kyrkan.

Enligt bestämmelserna ska kapitalet hållas intakt, inte förbrukas eller fördelas. Detta gör också att kyrkans prästlönetillgångar inte kan konkurera om ökade marknadsandelar gentemot andra skogs- och jordbruksföretag i form av ökat markinnehav.  Markköp och andra investeringar kan endast göras med fondmedel från de egna fastighetsförsäljningarna vilket leder till att kyrkans ägarandel förblir i stort oförändrat över tiden. 

Prästlönetillgångarna förvaltas av respektive stift och avkastningen fördelas till stift och församlingar/pastorat baserat på det innehav från de medeltida prästlönefastigheter som fördes in i egendomsmassan. Tillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Förvaltningen ska också ske på etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Likaså ska natur- och kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning.

Egendomsutskottet (tidigare Egendomsnämnden)

Från 2018 ansvarar ett utskott till stiftsstyrelsen (egendomsutskottet) för förvaltningen av stiftets prästlönetillgångar.
Läs mer om egendomutskottet

Här hittar du prästlönetillgångarnas årsredovisning för 2023

Här hittar du prästlönetillgångarnas årsredovisning för 2022

Här hittar du prästlönetillgångarnas årsredovisning för 2021

Fakturor till prästlönetillgångarna

skickas till:

Prästlönetillgångarna i Linköpings stift
Fack 77802072
Box 15018
750 15 UPPSALA
Skicka faktura via e-post

Det är viktigt att det står rätt fakturaadress på fakturan. Referens måste alltid finnas på fakturan, för att den ska kunna attesteras av rätt person.