"Upp ur glömskan" - ny rapport publicerad om Linköpings stifts boksamlingar

2,7 hyllkilometer av äldre böcker i 224 kyrkor i Linköpings stift har inventerats sedan starten av projektet 2018.

Flera enskilda upptäckter har gjorts. Tryckta böcker från sent 1400-tal och framåt har visat sig innehålla mängder av anteckningar, och i vissa fall har hela manuskript som tidigare varit okända kommit i dagen.

– Det unika är inte alltid vilka böcker som har hittats utan de anteckningar och teckningar som finns bevarade och som berättar om hur människor levde och hur böckerna användes, säger Martin Kjellgren, fil. dr historia och bokspecialist i Linköpings stift.

– Ett exempel är den ögonvittnesskildring av Linköpings blodbad som prästen Jonas Magni verksam på Visingsö nedtecknat i Martin Luthers samlade verk från 1570-talet.

Handskrivna böner och ritualer i liturgiska handböcker vittnar om lokal kyrklig praxis under svensk reformations- och stormaktstid. Musikhandskrifter vittnar om den liturgiska musikens och psalmsångens utveckling från reformationen till 1800-talets mitt.

– De kyrkliga boksamlingarna vittnar också om bokmarknadens utveckling och betydelse från 1500-talet och framåt. Tryckta böcker och skrifter var sannolikt mer spridda och lästa på den svenska landsbygden än vad som tidigare har kunnat beläggas.

Offentligt tryck, medicinska och ekonomiska handböcker samt bevarade sockenbibliotek visar på församlingarnas centrala roll för myndighetsutövningen och för framväxten av politisk medvetenhet, hälsovård, utbildning och folkupplysning i det svenska bondesamhället.

– Något som jag själv tycker är intressant, är just de bevarade sockenbibliotek som återfinns här och där, och som visar att folkbildningen har djupare rötter än vad som i allmänhet är känt, säger Martin Kjellgren.

Upprinnelsen till projektet är problemen att hantera de stora boksamlingar som återfinns i snart sagt varje svensk kyrkobyggnad. Det är ett sedan länge uppdämt behov av att ge församlingarna ett kunskapsunderlag för hur böckerna ska tas tillvara och tillgängliggöras på bästa sätt.

Själva inventeringen gjordes 2018–2019 och följdes upp 2020–2021, bland annat med skapandet av handledningen ”Böckernas ordning”. Under uppföljningen genomfördes även ett omfattande konserveringsprogram för ett knappt hundratal särskilt skyddsvärda och kulturhistoriskt värdefulla volymer.

Utöver Linköpings stift har inventeringar av kyrkliga boksamlingar gjorts i Strängnäs, Växjö och Stockholms stift.