Lyssna

Nyhet / Publicerad 27 augusti 2024

Våra utmärkta kulturegendomar!

Våra kyrkobyggnader är en viktig del av de kulturegendomar som just nu märks ut i Östergötland. – Det är så man ryser ibland när man inser vilken historia som ryms i våra egendomar och inventarier, säger stiftsantikvarie Eva Nyström Tagesson.

I år är det 70 år sedan Haagkonventionen antogs. Den innehåller bland annat skydd av kulturegendom i händelse av väpnade konflikter. Det anses vara en internationell angelägenhetatt hjälpa länder som riskeraratt få sina kulturarv skadade. Konventionen föreskriver även beredskapsåtgärder i fredstider, som exempelvis upprättande av inventarieförteckningar och förberedelser för att kunna flytta kulturföremål till trygga platser.

Den blåvita skölden
Konventionens internationella emblem är den blåvita skölden (The Blue Shield). Skölden finns på en rad byggnader, objekt och platser runt om i landet. Just nu pågår ett projekt på Länsstyrelsen i Östergötland att märka ut kulturegendomar. Den blåvita skölden hittas så klart också på olika håll inom Linköpings stift. Några exempel är Acharii-Bergenstråhlska huset och klosterkyrkan i Vadstena, Asks kyrka i Motala samt Biskopsgården och Rhyzeliusgården i Linköping. 

Digitala insatskort
Eva Nyström Tagesson är stiftsantikvarie vid enheten för fastighet, miljö och kulturarv i Linköpings stift.
– En del av vårt uppdrag är att bistå våra församlingar vad man gör för att skydda sina kyrkor och andra kulturarv vid höjd beredskap och andra katastrofer. Det handlar bland annat om att skapa digitala insatskort med evakueringsplaner för vilka inventarier som ska prioriteras och var de ska flyttas vid exempelvis brand eller krig. På sikt ska alla kyrkor i stiftet ha digitala insatskort, säger Eva.

”Ett otroligt vittnesbörd”
Hur vet man då vilka kulturegendomar som bör märkas med den blåvita skölden? 
– Det finns ett strikt regelverk. Egendomen ska vara av nationell dignitet. Det kan också handla om den är unik på grund av sin historia, arkitektur eller att den är en av få bevarande eller unik i sitt slag, säger hon.
Stenhuset Rhyzeliusgården i centrala Linköping, uppfördes vid 1300-talets slut, men har antagligen en ännu längre historia. 
– Det är ett otroligt vittnesbörd om kyrkans kraft att några av våra kyrkobyggnader bär på ett levande kulturarv sedan tidigt 1100-tal. Vilken rikedom, säger Eva Nyström Tagesson.

Läs mer om Svenska kyrkans kulturarv på Kulturarv och kyrkobyggnader.

Text och foto: Filip Ewertsson

Rhyzeliusgården med domkyrkan i bakgrunden.

Foto: Filip Ewertsson