Som ett led i kyrkans klimatstrategi och efter den delvis starkt polariserade debatten om skogsbruk, startade Linköpings och Växjö stifts egendomsförvaltningar, sensommaren 2021 ett arbete med att utarbeta ett 20-punktsprogram för skogsbruket i stiften. Syftet är att hitta skötselmetoder och åtgärder som gynnsamt påverkar klimatutvecklingen, miljömässiga-, sociala- och andliga värden.
Skogsstyrelsen fick 2019, av stiftets egendomsförvaltning, i uppdrag att inventera stiftets samtliga nyckelbiotoper och områden med höga naturvärden. Det innebär en fullständig beskrivning med tillhörande åtgärdsförslag och prioriteringsordning. En uppföljning efter drygt två år visar på en ökning av den skyddsvärda skogen på 2-3 procentenheter vilket motsvarar 500-750 ha ytterligare skogsmark som undantas ekonomiskt inriktat skogsbruk. Projektet startade sommaren 2019 och pågår till 2023.
Årligen slutavverkas ca 250-325 ha på stiftet. 150 000 kubikmeter skog avverkas totalt vilket är 80 procent av den totala tillväxten. Den övervägande delen avverkas genom traditionellt trakthyggesbruk och en mindre del genom andra hyggesfria metoder. Andelen hyggesfritt skogsbruk kommer succesivt öka framöver i takt med att kunskap och metoder utvecklas.
Efter slutavverkning i trakthyggesbruket, markbereds hygget för att plantorna skall få en bra start. Planteringen och frön från eventuella kvarställda fröträd utgör den nya generationen skog som efter några år måste röjas från förväxande sly och buskar. Efter ytterligare några år när skogen blivit 5 meter röjer man fram ett så kallat produktionsbestånd. Efter den röjningen skall man utan svårigheter kunna gå genom beståndet. När skogen sedan blivit 12–15 meter hög är det dags att gallra för första gången.
Skillnaden mellan gallring och röjning är att röjning oftast utförs manuellt med röjsåg och virket (slyet) tas inte om hand, vid gallring är det med hjälp av en avverkningsmaskin (skördare) som träden fälls, kapas och senare körs ut till bilväg av en skogstraktor (skotare). Det är först vid gallring som skogen börjar ge inkomster igen efter den förra slutavverkningen 20–30 år tidigare.
Granskogar gallras ofta två gånger medan tallskogar gallras tre innan slutavverkning. Granskogen i södra Sverige slutavverkas vid 55–80 års ålder beronde på olika marktyper. Tallskogen som trivs på lite magrare marker, avverkas efter 75–120 år.