I Resteröds kyrka firar vi middagsmässa en gång i månaden, onsdagar kl 13.00. Därefter är du välkommen ner till församlingshemmet på våffelcafé, ofta med någon programpunkt.
Lyrik och musik bjuds vi på en söndagskväll i månaden, kl 18.00, då vi får lyssna till dikter av någon poet samt flera musikinslag.
* * * * * *
Pilgrimskyrka
I Resteröds kyrka har människor firat gudstjänst sedan 1100-talet. Den mäktiga dopfunten i täljsten med sina två drakar är daterad till ca 1090. Så byggdes de allra första kyrkorna, med en mäktig valvbågen som skulle förstärka känslan av koret som heligt rum. Generationer har därefter satt sin prägel på kyrkan - predikstolen, bänkraderna, brudstolen och målningarna i tak.
Många har vandrat på lederna kring Resteröd, kanske på den gamla kyrkstigen som slingrar sig från Resteröds kyrka mot Ljungskile, genom åkerlandskapet, sen in i lite gles skog för att komma fram till havet via fd Restenässkolan. Läs mer om pilgrimsvandringar i den nya Pilgrimsfoldern, som finns i församlingens kyrkor och på nutidapilgrimer.se.
* * * * *
Historia
1929 tog man fram takmålningarna, som tidigare varit övermålade. Då fick även kortaket, som saknat takmålning, en sådan.
Kyrkklockan är daterad 1663 och nuvarande klockstapeln är från 1859.1919-1920 skedde en omfattande renovering, som i stora drag gav kyrkan dess nuvarande utseende. Både vapenhus och sakristia byggdes till då.
Kyrkan har en fin snickeriinredning.Predikstolen är ett renässansarbete, möjligen från 1500-talets slut. Altaruppsatsen är från 1600-talet, liksom också troligen läktarens framsida och bänkdörrarna. Takmålningarna är från 1700-talet.
Den ursprungliga dopfunten är från tidigt 1100-tal och står numera på Göteborgs Stadsmuseum. En kopia av den rikt dekorerade gamla dopfunten av täljsten har drakar och flätmönster på en fyrkantig cuppa. Motiven är fascinerande, här kommer medeltidens formspråk och tankevärld oss nära.
Den är en av de få medeltida kyrkor som har sin triumfbåge kvar, den båge som skiljer långhuset från koret. Just denna konstruktion är typisk för kyrkor byggda på 1100-talet. Triumfbågarna revs vanligen på 1600-1700-talen eftersom de skymde sikten.
Fösta gången Resteröds kyrka nämns i ett skrivet dokument är år 1388, i ärkebiskop Eystein Aslakssons jordebok, ”den Röde Bog”. Men redan då var den flera hundra år gammal.