Uppe på en liten höjd i Skårby ligger Ljunits äldsta kyrka. Redan 1145 omnämns kyrkan i donationshandlingar, vilket visar på att det i Skårby fanns en kyrka till och med före den intensiva kyrkbyggarperioden 1150 – 1250. I allt väsentligt är kyrkan en samlad medeltida konstruktion, med mindre förändringar mellan åren 1300-1500. Endast en tillbyggnad i norr, den s.k. ”nykyrkan” är av senare datum, nämligen från första hälften av 1700-talet.
Flera av kyrkorna i Ljunits församling har en historia sammanflätad med de andras, så också Skårby. Liksom Balkåkra och Snårestads kyrkor var Skårby kyrka dömd att överges i samband med att baron Stjernblad på Marsvinsholm lät bygga Marsvinsholms kyrka för att ersätta de andra tre. Skårbyborna vädjade dock för sin kyrka hos baronen. Denne lovade att avstå från att riva kyrkan och tillika bekosta material och hantverkare för att ställa kyrkan i mer användbart skick. Villkoren var att församlingsborna inte skulle göra anspråk på kyrkans tionde, samt att vidare helt själva svara för underhållet av kyrkan. Kyrkostämman accepterade villkoren, och därmed räddades Skårby kyrka.
När man träder in i kyrkan känns det att det är en mycket ålderdomlig miljö. Kalkmålningarna i kor och valv är en anmärkningsvärt stor samling av medeltida konst. Enkla, naiva bilder från tiden då Skåne var katolskt visar helgonlegender fulla av svårtolkad symbolik. Kristus framställd som världsdomare, tronande på en regnbåge och kröningen av Maria till himladrottning tillhör också motiven. Målningarna minner också om en tid då allmänheten inte kunde läsa. Bilderna var, vid sidan om sin skönhet, också en kunskapskälla för kännedom om den kristna trons berättelser.
Koret i kyrkan är vridet något åt sidan, en arkitektonisk symbolik som syftar på att Jesu huvud föll åt sidan i dödsögonblicket. Bak i kyrkan finns en läktare från 1600-talet. I denna gjordes ett unikt fynd, då det infogat i läktaren visade sig finnas delar av ett s.k. lektorie. Detta var en anordning för att hålla uppe krucifixet i den triumfbåge som var vanlig framför koret i kyrkorna. Lektoriet är daterat till 1485-86 och är det enda kända i Sverige, varför det nu är uppställt på Historiska museet i Lund.
En intressant inventarie finns vid ingången till ”nykyrkan”, nämligen en kyrkotagningsstol. Seden bjöd att en kvinna sex veckor efter förlossning i en ceremoni mottogs i kyrkan. I ceremonin kombinerades gammaltestamentliga tankar om behovet av kvinnans rening med tacksägelse över att förlossningen hade gått väl för mor och barn. Före kyrkotagningen var kvinnan utestängd från såväl kyrklig som annan social gemenskap. Senaste kyrkotagningen i Skårby skedde år 1916.
