Färila kyrka

Kalender för evenemang i våra kyrkor finns HÄR.

Sockennamnet Färila är känt från 1300-talet. Den första kyrkan på platsen var troligen en enkel träbyggnad. På 1400-talet ersattes den av en stenkyrka som 1725 byggdes på till sin dubbla längd för att rymma den växande befolkningen. Redan 1781 beslutade dock sockenstämman att bygga en ny och rymligare kyrka, även den av sten.

Arbetet leddes av Daniel Lundqvist och Johan Chr. Loëll. Den nya kyrkan invigdes 1787. Sommaren 1837 byttes det ursprungliga spåntaket ut mot kopparplåt. Vid ett blixtnedslag antändes och förstördes dock såväl det kvarvarande spåntaket som inredningen av trä, men vissa inventarier kunde räddas.  

Johan Ekman från Gävle anlitades som ansvarig för återuppbyggnaden. De kvarstående murarna användes, men med tillägg av den nuvarande sakristian. Ekman utformade predikstol och altaruppsats. Altartavlan målades av Göran Sundin från Sunne i Jämtland. Den återuppbyggda kyrkan invigdes 1846.

Vid en restaurering 1938 kom de nuvarande bänkkvarteren med tillhörande pyramider till, liksom dopfunten. Konstnären Erik Stenholm som utförde målningen i koret och i sakristian anlitades även senare för uppdrag i Färila kyrka.

Vid en yttre renovering 1965 återfick kyrkan den ursprungliga rosa färgtonen.  Åren 1993–1994 renoverades kyrkan såväl utvändigt som invändigt. 2019 gjordes genomgripande arbeten med byte av koppartak, ny puts på fasaden och utbyte av skadade delar i tornet.

Den kyrka som togs ur bruk i slutet av 1700-talet saknade torn varför det även fanns en separat klockstapel, byggd 1737 av Jon Eriksson från Delsbo. Klockstapelns nedre del, stapelfoten, bevarades och den användes från 1926 som gravkapell.  

Brudkronor i Färila kyrka

Klicka här för att se fler brudkronor i Ljusnans pastorat.