Ekbys kyrka

Litet, lågt och undanskymt från vägen sett, ligger Ekby kyrka i kanten av Tidan-dalen. Dess blekta gråbruna färg gör den inte särskilt uppseendeväckande men den har ett budskap.
Kyrkplatsen har gamla anor, något söder om den nutida helgedomen låg troligen den medeltida kyrkan, avbildad av riksantikvarien Peringskiöld. I hans så berömda verk Monumenta Svegotica (1760), en enkel salkyrka med kortare och lägre rakslutet kor och obetydliga fönster. Vapenhus på mitten i söder och en enkel timrad stapel väster om kyrkan samt på norra korsidan är sakristian.

Det sägs att källaren på Trilleholm i Ullervad ska ha byggts av stenen ifrån denna gamla kyrka. Den nuvarande kyrkan ifrån 1902 ska enligt uppgift ha föregåtts av en kyrka från 1800-talets början. Den är troligen ombyggd och tillbyggd senare.

Var kyrka har givetvis ett budskap, men här i Ekby möter det en bokstavligt talat. Om man ser fram emot altaret på bågen övanför detta, möter ögat de kända psalmorden "Salige äro de som bo i ditt hus; de lofwa dig beständigt".
Att det orden inte tagits bort är ett tack värt. Det är även idag att begrunda.

Går du fram i kyrkan och låter blicken falla på altarprydnadens harmoni, i både färg och form, sätt dig ner i en av främsta bänkarna och låt dig fängslas. Detta altarskåp blev till 1699, "Guds heliga namn till ära och till kyrkans prydnad" . Dessa ord är av kyrkoherde A. Eneberg som kom till socknen ett par år tidigare. Han gick bort samma år som altarskåpet kom upp.
Efter många års förnedring återuppsattes det på sin rätta plats 1956.
Idag ser man lagens Moses, förelöparen Johannes, Paulus och Petrus med sina symboler svärdet och nycklarna, Frälsaren själv och duvan och bilden av den helige Ande.

Predikstolen från 1902 visar oss evangelisterna medan epitafiet från 1700-talet ovanför ingången till sakristian, minner om en ordets tjänare i bygden. Petrus Kiellberg.
Förutom bilder av kyrkoherden själv och hans båda makor pryds epitafiet av den gudomliga och bibliska evighetssymbolen, begynnelsen och slutet, liksom av de årtal som inramar detta livsöde. "Nat. 1652 - Des. 1716". Väsentligast i detta minne är latinsatsen "O Domine da mihi nosse te et me". På svenska "O Herre, giv mig att lära känna dig och mig själv".
Denna karolinska präst har låtit kalla sig pastor Olim Ekbyensiu.

På söderväggen ovanför dopfunten som är från 1200-talet, hänger ett mäktigt triumfkrucifix från 1300-talets början. Under läktaren påminner tre tavlor om de kyrkoherdar i Ekby man känner till namnet. Alltifrån 1534 (Jonas Arvidi Kránka) fram till 1924 då Ekby med Utby förenades till ett nytt pastorat med Ullervad och Ek.

Korets åttaarmade malmkrona bär på inskriften "Kaptain Nils Andersson/Ewa Stöfer- Helsingfors 1645".
Sakristians fempipiga mässingkrona med glasprismor skänktes av prosten A. Röding som gick bort 1874. Han vilar under hällen utanför koret.
En gammal fattigstock i vapenhuset vittnar om gamla tider och utanför södra ingången vilar en träpelare  och ett solur av sten från 1723.
Orgelns ursprungsår är 1887 men den har förnyats flera gånger senast 1956.
Storklockan härstammar från 1768.
Lillklockan har ett budskap från förfädernas tro till dagens människa i sin inskription från medeltiden. "Help. Mariam Gudz modir allom vestgötom". En bön från en tid då tankarna inte alltid gick så långt av förståeliga skäl, men kanske djupare än idag.