FAQ: Om avverkningar i Västerbotten

Genom stiften förvaltar Svenska kyrkan drygt 460 000 ha skog, varav 404 000 ha är produktiv skogsmark. Luleå stift förvaltar cirka 60 000 ha, varav cirka 40 000 är produktiv skogsmark och cirka 32 000 ha brukad areal.
www.svenskakyrkan.se/luleastift/prastlonetillgangarna

Äger församlingar skog?

Det finns skog som församlingar och pastorat äger, skog de köpt eller fått i donationer. De skogarna är inte en del av prästlönetillgångarna.

Byske-Fällfors församling, en del av Skellefteå pastorat, planerade en pilgrimsvandring i skogen. När tiden för vandringen närmade sig upptäckte de att skogen avverkad. Händelsen fick uppmärksamhet i Folkbladets granskning ”Kyrkans avverkningar” 2023.

PLT:s planering i området hade pågått i 3–4 år. PLT hade ingen information om att församlingen planerade en pilgrimsvandring och därför fanns ingen möjlighet att ta hänsyn till den. Om en församling önskar använda ett område med regelbundenhet, antingen på mark som PLT förvaltar eller som någon annan förvaltar, rekommenderas att skriva avtal med markförvaltaren/-ägaren.

Tidslinje

• 16 maj 2023: Ideella naturvårdare skickade en rapport med sina första fynd. PLT tog kontakt med Skogsstyrelsen samt gjorde en egen bedömning av uppgifterna; att den hänsyn som redan planerats tillgodoser de krav som arterna i rapporten har och uppnår lagens och certifieringens krav. Skogsstyrelsen ansåg att rapporten inte påverkade planeringen.
• 8 september: Ideella naturvårdare gör en ny inventering.
• 3 november: Inventeringen inrapporteras till artdatabanken, alternativt bekräftas av artdatabanken.
• 3 november kl. 23.29: Ideella naturvårdare skickade ett andra mail. Mottagaren i fråga var hemma sjuk sedan dagen innan och såg därför inte mailet förrän tre dagar senare. I kontakt med företaget som köpt avverkningsrätten framgick att avverkningen redan var utförd. De arter av marksvampar som lagts till i artlistan är klassade som NT, nära hotad, det vill säga inte de högre hotkategorierna. PLT hade gärna sett information om fynden redan när de gjordes, i september.

Om församlingarnas möjligheter att påverka skogsbruket

Tidigare har det funnits lokala skogsombud, men på grund av bristande intresse hos församlingarna avslutades skogsombuden. Istället ges informationstillfällen med utomhusaktiviteter när en församling tar kontakt, om intresse finns.

Det framstår som att ”kyrkan planerar att avverka en stadsnära skog med höga naturvärden och mycket höga sociala värden” på Tannberget. Det stämmer inte. Avverkningen på Tannberget var inte längre aktuell då Lycksele kommun beslutat att utreda möjligheten att bilda ett kommunalt naturreservat, i juni 2020. Beslutet föregicks av att media uppmärksammat protester i sociala medier. Avverkningsanmälningen är dessutom inte längre giltig eftersom fem år passerat.

Skedde något samråd med de ideella organisationerna?

Ja. Under februari-mars 2020 fick föreningar i området utskick och avverkningsplanerna publicerades på både Luleå stifts och Lycksele kommuns webbsidor. Det fanns möjlighet att komma in med synpunkter på de planerade åtgärderna.

Skulle bara ett av de fyra områdena få skärmställning?

Två områden skulle avverkas och planteras, ett område skulle gallras och kärnområdet skulle bli en skärmställning. Det är en hyggesfri skötsel som passade på den typ av mark det gällde. Till exempel är det en hänsyn som bedömdes räcka för marksvamparna. De hänsynskrävande biotoperna hade avsatts och skulle sparas som generell hänsyn.

Det kom inga ytterligare förslag på anpassningar, utan samrådet slutade i att kommunen ville undersöka möjligheten att köpa marken för att bilda kommunalt naturreservat.

Kommer kommunen bilda naturreservat på Tannberget?

Kommunen har beslutat att uppdra till sina tjänstepersoner att arbeta vidare med ett förslag på reservat.

Varför måste kommunen köpa loss mark för att säkerställa att den skyddas?

PLT inledde ett projekt enligt ett koncept som Skogforsk utarbetat, Adaptivt skogsbruk. I den modellen identifieras intressenter i ett område som sedan får komma med förslag på skötsel av olika delar av området.

I det här området var Jokkmokks kommun en naturlig intressent. Ganska snart meddelade kommunens tjänsteperson att kommunens önskan var att köpa området i fråga, för att själv kunna utveckla friluftsvärdena för kommuninnevånarna.

Det finns alltså inga inslag av tvång eller föreslagna åtgärder som lett till kommunens förfrågan om att få köpa marken.

Anledningen att kommunen önskar äga marken får ställas till dem.

Varför tar PLT emot och överväger vindkraftsprojekt på renbetesmark?

I Luleå stift är all mark som PLT förvaltar renbetesland. Samhället har ett ökande behov av fossilfri elproduktion och PLT ser det som naturligt att upplåta mark till sådana ändamål, om det går att förena med andra intressen.

Det är inte helt enkelt. Å ena sidan har vi ”Ett biskopsbrev om klimatet” och Svenska kyrkans färdplan för klimatet, där PLT:s uppdrag är att öka den förnyelsebara energiproduktionen på markerna vi förvaltar. Å andra sidan har vi samebyarnas intressen och försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och samerna. I slutändan är det myndigheternas roll att göra avvägningen mellan intressen.

Hur går det då till när en förfrågan kommer? PLT i Luleå stift är idag certifierade enligt FSC, Forest Stewardship Council. När en seriös förfrågan om vindkraftsprojekt inkommer publiceras den ut på Luleå stifts webbplats i minst en månad, enligt certifieringens standard som också kräver inhämtning av information från berörd sameby. Innan FSC-certifieringen var det myndigheternas miljöprövning, där samebyns intresse framkom, som avgjorde. Det finns därför fall där samråd inte skett, då beslutet ägde rum innan FSC-certifieringen.

Vad är samiska rådet och varför ville det inte att jojk skulle framföras på högtidsgudstjänsten i Luleå domkyrka, 23 oktober 2022?

Samiska rådet i Svenska kyrkan svarar under kyrkostyrelsen på nationell nivå. Det är ett rådgivande organ i frågor som rör samiskt kyrkoliv och urfolksfrågor.
www.svenskakyrkan.se/samiska/samiska-radet

I planeringen av högtidsgudstjänsten rådfrågade den nationella planeringsgruppen det samiska rådet. Rådet tyckte då att det inte skulle framföras jojk eftersom det finns olika åsikter bland samer om huruvida jojk bör framföras i kyrkan eller inte. Samiska rådet försökte ta hänsyn till dem alla. Rådet ändrade sig sedan och jojk blev en del av gudstjänsten.

Har Luleå stift en webbsida om hur mycket skog kyrkan äger per kommun?

Luleå stift har haft en webbsida där besökaren kan se hur många ha prästlönefastigheter som finns per kommun. Den sidan avpublicerades redan 211108, eftersom filerna var skapade åtta år tidigare.

2021 fick kyrkostyrelsen i uppdrag från kyrkomötet att utreda Svenska kyrkans skogsbruk vad gäller hållbarhet. En utredning tillsattes som undersöker hur Svenska kyrkan kan säkerställa en så ekologisk, ekonomisk, social samt andlig och existentiell hållbar skogsförvaltning som möjligt. Den 25 september 2024 överlämnades betänkandet ”Kyrkan och skogen - Ansvar, handling och hopp”.

www.svenskakyrkan.se/skogsutredning