Svenska kyrkan bjöd nyligen in STR-T, Muonio sameby och Sametinget till Akamella kyrkogård, där 23 kranier ska återbördas tillbaka i jord och få frid. De grävdes upp från platsen för rasbiologisk forskning på 1800-talet. Det är första gången återtagande av kvarlevor handlar om den meänkielitalande befolkningen.
Ett fint besök på kyrkogården
Gruppen besökte först platsen där kvarlevorna förvaras i väntan på att återbördas till graven. Sedan tog de sig vidare till Akamella kyrkogård där Bengt Niska läste berättelser om platsen.
Det är en vacker plats, en torr tallskog med många kullar intill gränsälven. Ritvaelsa Seppälä, stiftsadjunkt på Luleå stift, är nöjd med mötet.
– Inför det uppdrag vi ska genomföra tillsammans kändes det viktigt att mötas fysiskt. Vi fick ett fint första möte då vi besökte ödekyrkogården i Akamella. Vi åt tillsammans, förundrades över en fin sommardag och samtidigt över den hemska historien med gravfridsbrott, säger hon.
Återbördande tidgast sommaren 2024
Nu påbörjas arbetet med den fortsatta planeringen av själva återbördandet, bland annat att försöka samla in dokumentation om vad som har hänt. När kvarlevorna kom i oktober 2022 fanns förhoppningar om ett återbördande redan sommaren därpå, men en mer realistisk tidsplan är tidigast sommaren 2024.