Vädret i Luleå lämnade mer att önska, men värmen fanns i gemenskapen när diakonerna i Luleå stift samlades till diakonmöte. Senaste mötet var 2022, då biskop Åsa Nyström kallade till gemensamt diakon- och prästmöte i Luleå och Umeå.
Diakonmötet inleddes med en mässa i Luleå domkyrka. Evangelietexten handlade om jämförelsen mellan Guds rike och ett senapskorn som växer eller en surdeg som syras. Petra Carlsson Redell, diakonmötets huvudföreläsare och till vardags professor i systematisk teologi på Enskilda högskolan Stockholm, predikade på temat och knöt även an till det i sin föreläsning på eftermiddagen. Hon har reflekterat över hur kyrkan påverkas av en kultur som hela tiden vill ha mer, större och bättre, och där missnöjet med det vi har är den motor som driver vår strävan.
”Världen behöver hopp om något som bär när det är svårt”
Den första dagen innehöll också Åsa Nyströms linjetal, hennes tankar om vad hon sett och vilka områden hon fokuserar på litet extra.
– Det är tydligt att världen behöver hopp om något som bär när det är svårt, hopp om att något kan bli bättre, hopp om en framtid som på olika sätt kan ljusna, sa Åsa Nyström.
Hon berättade också att hon hör att det sätt vi jobbar med diakoni och människors utsatthet väcker respekt hos både enskilda personer och i olika samhällsinstitutioner.
– Att vi som kyrka genom diakonins handlingar ger hopp i en utsatt tid. Hopp och livsmod till enskilda människor, men också hopp in i våra samhällen där skyddsnäten på sina håll blivit alltför trasiga.
Biskopen mötte pensionerade diakoner
Diakonmötets andra dag bestod till stor del av seminarier. På förmiddagen fanns ett särskilt möte där biskopen och emeritidiakonerna, de som gått i pension, kunde mötas. En diakon är, liksom en präst, i sin vigningstjänst även om man inte längre arbetar som diakon och på mötet fanns en blandning av ”nypensionerade” och diakoner som varit pensionärer i 15–20 år.
– Det är fint att få mötas och knyta an, sa Åsa Nyström, som inte tidigare mött emeritidiakonerna som grupp.
De talade bland annat om hur församlingarna hanterar saker på olika sätt, exempelvis på vilka sätt de är rekryterande eller hur de hanterar att ha olika mycket resurser.