Bild på granticka i skogen
Lyssna

Nyhet / Publicerad 1 april 2025

Luleå stift vill ge plats för flera naturreservat

Rynkskinn, ullticka och den sällsynta tretåiga hackspetten har upptäckts på mark som stiftet förvaltar i Västerbotten. Skog och mark i Luleå stift vill nu att staten ska göra naturreservat i dessa områden.

– Det är skogsområden i länet som vi redan idag skyddar från skogsbruk, eftersom de innehåller höga naturvärden. Vi tycker nu att dessa områden borde vara intressanta även för staten att skydda, i form av naturreservat, säger Anders Landström, stiftsjägmästare.

Det rör sig om drygt 2 000 hektar skog som Skog och mark i Luleå stift vill ska bli naturreservat. Omvandlat till antalet fotbollsplaner rör det sig om 4400 stycken.

Tillsammans med länsstyrelsen

Tillsammans med länsstyrelsen i Västerbotten har medarbetare från stiftet besökt alla 13 områden och gjort inventeringar. I vissa områden har skogen inte brukats på 150 år och vissa träd som hittats kan vara upp till 300 år gamla, enligt stiftsjägmästaren.

Det är områden i bland annat Vilhelmina, Dorotea, Bygdeå och Nordmaling som stiftet anser bör skyddas från skogsbruk. Förslag på platser har lämnats in till länsstyrelsen.

– Även länsstyrelsen har kommit med förslag till oss när det gäller några områden, säger Kristofer Lindblom, stiftsskogvaktare.

I till exempel Nordmaling i sydöstra Västerbotten finns tre områden som stiftet vill skydda.

– Det rör sig om områden som består av högproduktiva granskogar med en hög andel död ved och områden med lågproduktiva tallmarker, med gott om marksvampar. Det är områden som har förutsättningar att gynna många arter som har det svårt i skog son brukas, säger Kristofer Lindblom. 

Sällsynta arter har hittats

I områden kring Nordmaling har bland annat svamparten ullticka hittats och den sällsynta skinnsvampen rynkskinn. 

– Båda arter trivs på döda träd som fallit omkull. På stående träds döda stammar har vi funnit bland annat granticka säger skogvaktare Lindblom.

I Nordmaling har skogvaktaren även kunnat se, fotografera och filma den sällsynta tretåiga hackspetten som trivs i granskog där det finns gamla döda träd.

– Den gillar att äta barkborrar, spindlar och puppor av långhorningar på döende träd, säger han.

Skog och mark i Luleå stift vill även att områden vid Vitberget i Skellefteå och ett område i västra Lycksele ska bli kommunala naturreservat.

Inte första gången

Om ett område ombildas till ett naturreservat kommer Skog och mark fortsätta att förvalta marken, men frånsäga sig brukanderätten. I gengäld får man en summa pengar från länsstyrelsen.

Det här är inte första gången som Skog och mark i Luleå stift låtit staten göra naturreservat inom stiftet. Sedan år 2005 har man frånsagt sig rätten att bruka skog i ett område som totalt består av omkring 2 000 hektar.

Reservatsbildaren på länsstyrelsen berättar mer

Per-Anders Blomqvist är handläggare och reservatsbildare på länsstyrelsen i Västerbotten. Han säger att både länsstyrelsen och stiftet är överens om att det finns flera områden som stiftet förvaltar som har höga naturvärden, där biologisk mångfald bör skyddas.

– Det rör sig om områden med en rik variation av biologiska arter och miljöer. Områden där det finns sällsynta växter och djur som saknas i skogar där det bedrivs skogsbruk. 

I några områden som stiftet förvaltar har man redan kommit överens om gränsdragningar och gjort markvärderingar, men diskussioner pågår fortfarande kring gränsdragningar och annat i andra områden, säger Per-Anders Blomqvist.

Han berättar att länsstyrelserna varje år får pengar från staten via naturvårdsverket för bildade av naturreservat. I år har Västerbottens län tilldelats närmare 27 miljoner kronor som ska användas som ersättningar till markägare vid bildandet av naturreservat. 

– Det är många markägare som väntar på pengar för reservatsbildning i Västerbotten. Även om vi vill bilda reservat på mark som Luleå stift förvaltar, så kommer det inte att finnas pengar till det i år, som det ser ut nu, säger Per-Anders Blomqvist på länsstyrelsen. 

Skog och mark

Skog, jord och fonder som Svenska kyrkan förvaltar går under namnet prästlönetillgångarna. De ska bidra till Svenska kyrkans förkunnelse och förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt.