Prästlönetillgångarna i Luleå stift har uppdraget att bruka den produktiva skogsmarken. Det görs av medarbetare som hyrs in av Luleå stift.
I Luleå stift (Norrbotten och Västerbotten) förvaltas total cirka 60 000 hektar mark, cirka 0,5 procent av den totala markarealen. Berg och myrar utgör en stor andel, medan andra delar av marken har höga naturvärden och därför inte används till traditionellt skogsbruk. Kvar finns cirka 32 000 hektar att bedriva skogsbruk på.
Skogen utgör den största delen ur resultatsynpunkt av prästlönetillgångarnas förvaltning och ger ett årligt nettoresultat om cirka 10–12 miljoner kronor. Avkastningen från prästlönetillgångarna fördelas lika mellan stiftets pastorat och Luleå stift. Fördelning mellan pastoraten görs enligt fastställda andelstal.
Certifierad förvaltning genom PEFC
Prästlönetillgångarna i Luleå stift har som mål att sköta skogen så att biologisk mångfald bevaras. I dag är skogsbruket certifierat genom det svenska PEFC-systemet. Det innebär bland annat att minst 5 procent av den produktiva arealen med de högsta naturvärdena avsätts.
Inför en avverkning granskas det aktuella området och naturvårdshänsynen detaljplaneras. Alla kulturlämningar markeras, både de som är kända och finns i olika register, och de som upptäcks.
Längre omloppstid för naturvärdens återhämtning
Jämfört med andra skogsägare är Prästlönetillgångarna i Luleå stift relativt försiktig. Den historiska och nuvarande avverkningstakten ger en omloppstid på i snitt 130 år, jämfört med skogsvårdslagens 80 år. En längre omloppstid gör att naturvärdena hinner återhämta sig och arter hinner återetablera sig. Det är långsiktigt bra och hållbart.
