1800-talet i Lund

och varför detta gjorde att Allhelgonakyrkan byggdes

Under 1800-talet fanns det i hela Europa och också i Sverige en stark framtidstro som framför allt grundades på naturvetenskapens och teknikens utveckling. En stor befolkningsökning i Sverige och också i Lund. Denna berodde på bättre medicinska och hygieniska förhållanden. Vattenledningar och avlopp byggdes åtskilda från varandra vilket gjorde att sjukdomar minskade. Även skiftesreformerna i början av 1800-talet ledde till en agrar omvandling. Järnvägens utveckling var av stor betydelse. 1856 byggdes södra stambanan mellan Malmö och Lund och 1864 var denna klar till Stockholm och detta kom att för Lund få en enorm betydelse.

Lund började sin utveckling mot en modern industristad. I mitten av 1800-talet hade Sveriges befolkning ökat med mer än 60%, från 2,4 milj. år 1800 till ca 3,9 milj. inv. år 1860. År 1862 hade Lund ca 8900 inv. varav de flesta var kvinnor. Denna befolkningsökning berodde till stora delar på att folk flyttade in till staden från landsbygden runt Lund.

1891 på Allhelgonadagen togs den första kyrkan i bruk i Lunds stad sedan ca 1350 (Sankta Maria och Sankt Peters klosterkyrka). Allhelgonakyrkan uppfördes eftersom Domkyrkan var, trots pågående restaureringsarbeten i dåligt skick, och dessutom behövdes en större kyrka p.g.a. den stora befolkningsökningen. Dess uppförande ligger helt i linje med den nya tiden, industrialismen. Med moderna byggmetoder och material. Allhelgonakyrkan är byggd i nygotisk stil. Då man fick tillgång till bättre byggnadsteknologi blev det populärt att bygga i stilar som inspirerades av gamla. Särskilt blev nygotiken en omhuldad arkitektonisk byggnadsstil.

(Litteratur: Peter Carelli: Lunds historia, del 2 och 3)