Att flytta ihop i en ny familjekonstellation, med mina barn och dina barn i en Bonusfamilj, är berikande men innehåller ofta en del utmaningar.
Det är viktigt att ha realistiska förväntningar på att det kan ta tid, uppemot 4 - 5 år, för en Bonusfamilj att hitta sin stabilitet. Både barn och vuxna har ofta en tidigare familjehistoria och relationer till annan biologisk förälder eller barn utanför Bonusfamiljen som behöver tas hänsyn till. Vanligt är att barn och bonusförälder kan känna ett slags utanförskap i den nya familjekonstellationen. Barnet får dela sin förälder med en ny partner och kanske också med bonussyskon, vilket kan innebära förlust av föräldratid, uppmärksamhet och känsla av utanförskap. Bonusföräldern kan å andra sidan också känna utanförskap då den biologiska föräldern och barnet kan ha starka bindningar till varandra och en gemensam familjehistoria. Biologiskförälder kan ibland känna sig klämd mellan sitt barn och sin partner, för vems parti ska biologisk förälder ta vid en konfliktsituation?
Vanligt förekommande är att det kan uppstå oklara roller i en Bonusfamilj, vem får bestämma vad? Är det ok att bonusföräldern bestämmer över barnet?
Lojalitetskonflikter kan ställa till det för barnet. Är det ok att barnet tycker om sin bonusförälder, accepterar biologisk förälder utanför Bonusfamiljen det?
Vad kan vara bra att tänka på som Bonusfamilj:
Att stärka relationerna två och två: Bonusfamiljen behöver tillbringa tid ihop och skapa en ”vi-känsla” men det är också bra att stärka banden två och två i Bonusfamiljen; barn och förälder, barn och bonusförälder och egentid för paret.
Realistiska förväntningar: Det tar tid, ofta år, att hitta sin stabilitet som Bonusfamilj och få bra bonusrelationer. Alla behöver respektera varandra men nödvändigtvis inte älska varandra i Bonusfamiljen.
Ha inte för bråttom: Låt förändringar ta tid, introducera bonusfamiljen långsamt. Välkända rutiner ger barn stabilitet. Låt nya rutiner och ritualer komma lite i taget. Ta hänsyn till att hantera skillnader mellan hushållen med respekt.
Föräldern har rollen som uppfostrare: Förälder och bonusförälder behöver fungera som ett team, där bonusförälder kan ge input men där föräldern har sista ordet när det gäller sitt eget barn.
Bonusföräldern har rollen som en stöttande vuxen till barnet: Kan bonusföräldern ta rollen som en stöttande vuxen i förhållande till barnet så gynnar det såklart relationen till bonusbarnet men det kommer också innebära att bonusförälderns relation till partnern, barnets förälder, stärks.
Ta hänsyn till ex-partnern: Det är viktigt för barnets välmående hur föräldrar kommunicerar och samarbetar så Bonusfamiljen behöver ta hänsyn till före detta partners.
Referenser och om du vill läsa mer:
”Fältguide för bonusfamiljen” av Moa Herngren
”Surviving and thriving in stepfamily relationships” av Patricia Papernow