Gravsättning
Nedan följer information om de vanligaste alternativen för gravsättning:
Gravsättning av kista (jordbegravning)
Gravsättning av en kista kan ske i en jordgrav med plats för en eller flera kistor. Ibland använder man en grav som redan används, t ex en familjegrav eller en grav med en tidigare avliden maka eller make.
Kremering
I Sverige är det vanligast att man väljer kremering. Stoftet läggs sedan i en urna. Urnan med aska kan förvaras upp till ett år i väntan på gravsättning eller spridning av askan.
Efter kremeringen finns olika alternativ för gravsättning:
Gravsättning av urna
Gravsättning av urna innebär att man placerar urnan med aska i en urngrav eller en vanlig kistgrav. Begravningsentreprenören eller personal från kyrkogårdsförvaltningen brukar vara med vid sänkningen av urnan.
Minneslund
Minneslunden är en gemensam gravplats som är helt anonym, alltså där man inte markerar ut den enskilda graven. Den avlidnas aska gravsätts eller sprids utan närvaro av de anhöriga.
Askgravplats
Askgravplatsen är ett alternativ till minneslunden, men den är inte anonym. Den enskilda graven kan markeras med en namnplakett eller liknande.
I Lund har vi även askgravplatser där askorna gravsätts i ett gemensamt område utan att bestämda gravplatser markeras. De gravsattas namn anges sedan på en pelare/gravsten på den gemensamma smyckningsplatsen.
Spridning av aska utanför begravningsplats
Man kan sprida askan på en annan plats än kyrkogårdar. Det vanligaste är att man vill sprida askan över vatten. Om man vill sprida askan utanför begravningsplatsen måste man först ansöka om tillstånd hos Länsstyrelsen. Länsstyrelsen avgör från fall till fall, men platsen bör inte vara alltför nära bebyggelse eller där människor ofta vistas.