Gravplatser
Kyrkogården har ca 250 upplåtna gravplatser, främst kistgravar, varav ca 155 är aktiva, dvs har gravrättsinnehavare. Det finns även plats att anlägga ca 40 nya gravplatser i närheten av gamla bårhuset. Behovet av gravplatser har dock ännu inte varit så stort att detta har blivit nödvändigt.
Framtid
I takt med att bebyggelsen ökar runt Stora Råby så ökar även antalet personer som önskar nyttja både kyrka och kyrkogård. Precis som i resten av Pastoratet strävar kyrkogårdsavdelningen efter att möta de behov och önskemål som finns gällande olika gravskick. Detta innebär att förändringar kan komma att göras på kyrkogården t.ex. anläggning av askgravplats om allmänheten skulle uttrycka sådana önskemål.
Historia
Ursprungligen har kyrkan omgivits av gårdar i norr, öster och väster. Den äldsta delen av kyrkogården är området mellan kyrkan och den södra kyrkogårdsmuren. Söder om kyrkan finns en samling konstnärligt och kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar. De flesta är utförda i kalksten, några i granit och några i skiffer från Fågelsång i Hardeberga. Skiffer- och kalkstenarna är lätta att bearbeta men inte så beständiga varför texten med tiden blir svårläst och så småningom försvinner. På ena sidan stod namn på de avlidna och på andra sidan ofta en strof, vanligen ur en psalm. En förteckning av inskriptionerna på de äldsta gravvårdarna gjordes 1940 och finns numera på stadsbibliotekets Lundasamling.
Den första utvidgningen företogs år 1835 åt öster. De därpå följande utvidgningarna utfördes år 1864 åt norr och 1894 åt väster. Då kyrkogården omgavs av murar bestod arbetet vid utvidgningarna till stor del i flyttning och ombyggnad av dessa. Kyrkogården utvidgades år 1929 åt norr. Bårhus och ekonomibyggnad uppfördes år 1959 efter ritningar av domkyrkoarkitekten Eiler Graebe. 1990 byggdes bårhuset om till personalrum för kyrkogårdspersonalen.