Glädjande tillskott: Fyra nya naturreservat i Lunds stift

Några få minuters bilfärd från den intensivt brusande motorvägen E22 finns en lugn och rogivande oas. Boklöv i en brokig och vacker färgpalett prasslar svagt i vinden. Trädstammarna reser sig höga över marken som en naturens egna katedral. Vi har landat i Gudmuntorp, i ett av kyrkans nybildade naturreservat.   

Istället för att ta in mot Gudmuntorp kyrka svänger man av åt motsatt håll. En kort bit in på grusvägen väntar bokskogen som nu blivit klassad som naturreservat. 

Väldiga trädkronor och barnperspektiv

Här möter Dag Åkesson, Prästlönetillgångarnas skogsförvaltare, och Johan Johnmark, naturskyddshandläggare på Länsstyrelsen Skåne, upp för att visa runt på platsen. 

Vi strosar runt i bokskogen och blickar upp mot de väldiga trädkronorna. Fåglar flyger från gren till gren. Löven yr runt stövlarna. Vi ser en stor rotvälta. Johan visar på svampar som trivs i vegetationen.  

En bit bort på en trädstubbe står en kaffetermos och muggar framdukade. Strax ångar och ryker det om den varma drycken. 

-I detta naturreservat bestående av huvudsakligen gammal bokskog kan man ströva fritt på de 11 hektaren. Intill kyrkan i Gudmuntorp finns en skola som nyttjar och besöker skogen, det är positivt med barnperspektivet. Eventuellt kommer vi att bygga vindskydd här längre fram, säger Dag. 

Höga naturvärden och löpande dialog 

Stående på en mjuk matta av löv berättar Dag mer om de senaste tillskotten:  

-Samtliga av de naturreservat som bildats under 2024 är sådana som vi identifierat som områden med höga naturvärden. Vi har ett nära samarbete med Länsstyrelsen och för en löpande dialog kring områden som kan vara lämpliga att omvandla till reservat. 

-Formellt är det Länsstyrelsen som gör prioriteringar. Naturvärden ska identifieras och kartläggas. Sedan är vi med i processen och kommer med inspel. Medel ska också finnas, till eventuell intrångsersättning till ägare, och till naturvård och skötsel.  

I de flesta fall är det Länsstyrelsen som är förvaltare av naturreservat. Det gäller för de under 2024 nyblivna reservaten i Essestorp och Röke i Hässleholms kommun samt för det i Gudmuntorp i Höörs kommun. I ett av de nybildade naturreservaten, som ligger i Hjärnarp, är det Ängelholms kommun som är förvaltare. 

Uttalad policy att verka för skapande av naturreservat

-Vi har inget särskilt arealmål, men Prästlönetillgångarna har en uttalad policy att verka för skapandet av naturreservat. Då och då blir vi kontaktade av Länsstyrelsen med förslag. Ibland äger vi all mark, men det händer även att olika områden med olika ägare ska bindas ihop, vilket är en process som kan ta tid, konstaterar Dag. 

Inför bildandet av ett naturreservat sker en remissrunda. Berörda markägare och andra sakägare får tillfälle att yttra sig liksom Vägverket och Region Skåne. Vanligtvis tar det mellan 1,5 till 2 år från att det finns ett förslag, till att ett naturreservat bildas. 

Kyrkan en betydelsefull samarbetspartner 

En nyckelperson är Johan Johnmark som är utbildad miljövetare, anställd av Länsstyrelsen sedan 1999. Johan är stationerad i Malmö och har hela Skåne län som sitt ansvarsområde. Sedan 2009 är naturreservat ett av Johans fokus. 

-Jag arbetar med att bilda naturreservat, sluta naturvårdsavtal och med biotopskydd i odlingslandskap. Genom åren har vi haft ett väldigt gott samarbete med Svenska kyrkan där vi gemensamt funnit lämpliga naturreservat. Både i den viktiga löpande dialogen och i den påföljande processen är kyrkan en mycket betydelsefull samarbetspartner, slår Johan fast. 

-När det gällde att omvandla bokskogen i Gudmuntorp till naturreservat så var vi och ägaren av fastigheten, Prästlönetillgångar Lunds stift, överens vilket gjorde det enkelt. I det fall flertalet markägare är involverade är det mer komplext. Det är angeläget att det ska kännas bra för alla parter. Det är en ju långsiktig satsning, förklarar Johan. 

Naturvärden och känslomässiga band 

Det finns olika anledningar till att skogsfastigheter som omvandlas till naturreservat ser ut som de gör. Markägaren har sett att det finns naturvärden, har inte behövt hugga ner skogen, har känslomässiga band till fastigheten eller så spelar impedimenten en roll – det är för blött eller för stenigt. 

Generellt för skogsfastigheter upphör rätten till skogsbruk när den löses in. När det gäller skogliga naturreservat lämnar man dem som de är med vissa undantag. 

En skötselplan upprättas alltid påpekar Johan. Träd kan fällas, men i naturvårdande syfte och ej för produktion. Ibland finns synpunkter från allmänheten rörande naturreservat som är viktiga att adressera. Det kan handla till exempel om att förklara att liggande trädstammar behövs för den biologiska mångfalden. 

Finns det några speciella förutsättningar för naturreservatet i Gudmuntorp?

-Dilemmat här är att träden i bokskogen är av samma ålder, runt hundra år. Det betyder att skogen är ett museum. Skogen måste hjälpas i en naturvårdsriktning och det måste tillföras nya träd. Det ska göras luckor för att bryta homogeniteten. Unga träd av andra träslag än bok ska planteras, poängterar Johan. 

-Allmänt för naturvården finns det stora utmaningar idag. Ska vi enligt forskningen kunna behålla den biologiska mångfalden bör minst 30 procent mark avsättas. Även från politiskt håll lyfts detta, med uppdelningen 10 procent formellt skydd och 20 procent frivillig avsättning, tillägger Johan. 

44 miljoner till Skåne 

År 2024 fick Länsstyrelsen Skåne cirka 44 miljoner av Naturvårdsverket för att teckna avtal med markägare om att bilda naturreservat. Landets budget för bildande av naturreservat har de senaste åren sjunkit från cirka 1,671 miljard per år till cirka 1,186 miljarder per år, en minskning med cirka 0,5 miljarder per år.

EU:s restaureringsförordning 

-Ska vi i kyrkan behålla arter i våra skogar, behöver vi hålla ekosystem intakta. Då kan vi inte skydda ett för litet område utan det behövs stora områden. Detta kräver medel – och de är i minskande. Ökade priser och inflation gör att mindre pengar finns kvar till arealskydd, nämner Dag och fortsätter: 

-En annan faktor är EU:s nyligen tagna restaureringsförordning. Där påpekas det att ekosystemen inte mår bra och behöver restaureras. Ska vi nå upp till EU:s mål behövs det krafttag. I Skåne är 4,2 procent skyddad mark idag. Om vi ska skydda 5 procent ytterligare är det väldigt mycket. Förordningen är dock inte tydlig, den är ett ”ramverk” och går inte in på detaljer kring hur målen ska nås, påpekar Dag.   

Vilka områden är lämpliga att avsätta? Det måste vara skyddsvärd skog med hög grad av biologisk mångfald som utmärks av kvalitet, säger Dag och inflikar: 

Unika skånska skogar med rödlistade arter 

-Vi har unika skogar i vår region. När det gäller rödlistade skogslevande arter i Sverige så finns cirka hälften av dessa arter i ädellövskogen i Skåne. 

Den senaste tiden har det skett kraftiga neddragningar från statligt håll vad gäller medel till skötsel. Särskilt i naturområden med många besökare har detta fått en negativ inverkan. 

Det finns med andra ord mycket att ta tag i när det gäller naturvård för att skapa ett långsiktigt hållbart klimat. Det finns också livsviktiga och stora värden att värna och för den biologiska mångfaldens skull är det en nödvändighet att göra insatser för att restaurera och bevara. I det ljuset är de fyra nya naturreservaten i Lunds stift värdefulla tillskott. 

Text och foto: Maria Lundström

Fotnot: Impediment är mark med låg förmåga att producera virke.