Vitkalkad landsortskyrka
Lyssna

Husie kyrkas historia

Husie kyrka ritades av C G Brunius och invigdes 1857. Den ersatte en medeltida kyrka som låg på samma plats.

Husie kyrkas byggnadshistoria

Ortsnamnet Husie tros komma från namnet Husö och kan tolkas som ”den med hus bebyggda ön”. Ön i det här fallet får antas vara den höjd som byn ligger på, oavsett om den någon gång har varit kringfluten av vatten eller ej.

1800-talskyrka med medeltida föregångare

Husie kyrka byggdes 1855-57 av murarmästare Johan Stenberg efter ritningar av den tidens stora kyrkoarkitekt Carl George Brunius. Tidigare låg här en medeltida kyrka, vars äldsta delar härrörde från 1100-1200-talen. Delar av södra väggen och stora delar av tornet i den gamla kyrkan togs tillvara när den nya byggdes. Det går att se spår av medeltidskyrkan i tornets nedre del. Här finns två igenmurade medeltida nischer frilagda och mitt emellan de båda nischerna finns ett stort fönster som markerar medeltidskyrkans ingångsportal.

Vitkalkad kyrka med rundbågefönster

Husie kyrka består av ett långhus med tresidigt kor och två korsarmar, en i norr och en i söder. Kyrkan är byggd i kanthuggen gråsten. Ursprungligen var den utvändigt täckt med gult tegel runt fönster och i gavelspetsarna, men när kyrkan restaurerades 1937 putsades hela kyrkan vit utvändigt. Kyrkans innerväggar är också vitputsade och kyrkan karaktäriseras av sina stora rundbågefönster.

Interiören präglas av den invändiga restaurering som gjordes 1974 efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Vid restaureringen ersattes bland annat den gamla altaruppsatsen av ett enkelt altare i tegel och kalksten. Den gipskopia av Thorvaldsens berömda Jesusbild som prytt det gamla altaret flyttades till södra korsarmen och ersattes av ett färgglasfönster av konstnären Erik Olsson. Koret frilades och den gamla sakristian bakom altaret ersattes med en ny i anslutning till den södra korsarmen.

Sevärdheter

Gravstenar i vapenhuset

I vapenhuset finns tre inmurade gravstenar. I yttermuren finns gravstenen över Peder Lauritsen som var kyrkoherde i Husie på 1600-talet. Stenen har tidigare använts som trappsten i torningången. I den västra väggen finns en gravsten över rusthållaren Anders Jönsson på Riseberga (död 1642) och hans hustru Boel Nilsdotter. I den östra innerväggen finns en gravsten över bröderna Jensen, söner till Jens Jensen Aars som var kyrkoherde i Husie på 1600-talet. Bröderna dog i späd ålder.

Kyrkoherdar genom tiderna

I vapenhuset finns också två Series pastorum-tavlor, det vill säga förteckningar över kyrkoherdar som tjänstgjort genom tiderna i Husie församling. Tavlorna är gjorda 1974 av bildhuggaren Elvin Dukkert.

Gravsten från 1600-talet med motiv och text.

I vapenhuset finns gravstenen över rusthållare Anders Jönsson på Riseberga (död 1642) och hans hustru Boel Nilsdotter.

Foto: Jenny Wollin

Vackert träsnideri över ingången till långhuset

Över ingången till långhuset hänger ett träsnideri från 1668 som bevarats från den gamla kyrkan där den hängde över dopfunten. Träsnideriet föreställer en himmel med fyra änglar, en duva och en bibelhänvisning till Matteus 3:16.

Träsnideri av två förgyllda änglar, ett moln och en duva.

Över ingången till långhuset hänger ett träsnideri från 1600-talet som ursprungligen tros ha hängt som en baldakin över dopfunten.

Foto: Jenny Wollin

Rester av altaruppsats från 1640-talet

På gavelväggen i södra korsarmen hänger två tavlor från den medeltida kyrkan. De tros ha ingått i en altaruppsats från 1642. Den ena tavlan som föreställer instiftandet av Nattvarden har troligen utgjort mittavlan i altaruppsatsen. Den andra tavlan är mindre och föreställer korsfästelsen.

Runt tavlorna hänger fyra snidade figurer, apostlar, som kan ha varit en del av altaruppsatsens inramning eller en del i den gamla predikstolen. Den ena aposteln har fragment av ett X-format kors och kan identifieras som aposteln Andreas, som korsfästes på ett sådant kors. Figurerna tros vara gjorda av en lärjunge till Jakob Kremberg, en erkänd dansk-skånsk träsnidare på 1600-talet.

Minnestavla över Claus Mortensen

I södra korsarmen hänger också en minnestavla över Claus Mortensen, Skånes reformator och kyrkoherde i Husie 1541-75. Tavlan är gjord av bildhuggaren Elvin Dukkert 1967. I överstycket sitter en sköld med  Claus Mortensens bomärke.

Claus Mortensen föddes i Malmö 1499, växte upp i staden men utbildades vid Domskolan i Lund, där han prästvigdes 1524. I Köpenhamn kom han i kontakt med reformationens idéer. Tillbaka i Malmö höll Claus Mortensen 29 maj 1527 vad som troligen var den första evangeliska predikan i Skåne. Av okänd anledning tvingades han lämna Malmö 1528, men året därpå tillträdde han tjänsten som kyrkoherde i S:t Petri. På 1540-talet avsattes Claus Mortensen från sin tjänst i S:t Petri och avslutade sitt liv som präst i Husie där han tjänstgjorde som kyrkoherde 1541-1575. Claus Mortensen dog 1575 och ligger begravd i S:t Petri kyrka i Malmö.

Minnestavla i ljust trä, vit botten och röd text.

Claus Mortensen räknas som Skånes reformator.

Foto: Jenny Wollin

Predikstol från 1857

Predikstolen i målat ekådrat trä med detaljer i guld är från 1857. Längst ner finns en pelare med uthuggna mönster av fyrklöverblad. Den femsidiga korgen har mönster av rundbågar, fyrklöver och korsformer. Till predikstolen leder en svängd trappa.

Träskulpturer från gamla kyrkans predikstol

På den östra gavelväggen i den norra korsarmen hänger fyra träskulpturer från den gamla kyrkans predikstol från 1650-talet. Figurerna föreställer de fyra evangelisterna med sina symboler: Matteus med den bevingade människan, Markus med lejonet, Lukas med oxen och Johannes med örnen. Träfigurerna är troligen utförda av en lärjunge till träsnidaren Jacob Kremberg, den skånska renässanskonstens främste representant.

Altaret

Altaret i rött tegel och kalksten byggdes 1973–74 efter ritningar av Lennart Strömbecks och Eiler Gæbes ritningar. Kyrkans ursprungliga altaruppsats och altarskrank är bortplockade. En rest från den gamla altaruppsatsen finns dock kvar i södra korsarmen i form av en gipskopia av Bertel Thorvaldsens Kristusstaty. 

Kormattan med motivet ”I Himlar sjungen den Eviges ära” är utförd 1974 av textilkonstnärinnan Anna-Lisa Menander.

Färgglasfönster av konstnär från halmstadsgruppen

Bakom altaret finns ett färgglasfönster från 1974, skapat av konstnären Erik Olsson, verksam i Halmstadsgruppen. Fönstret har sex bildfält. Längst upp syns texten JHWH, de fyra hebreiska bokstäverna som betecknar namnet på Israels gud. På var sida om texten finns andens duva och symbolerna för alfa och omega, den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet och symboler för begynnelsen och slutet (Uppenbarelseboken 1:8). De tre vänstra bildfälten visar när Jesus tas ned från korset, Maria som bär fram Jesusbarnet och Johannes döparen. De tre högra bildfälten visar Jesus på berget Tabor tillsammans med Moses (Matteus 17), Kristi himmelsfärd och apostlarna Paulus och Petrus med sin symbol, nyckeln, i handen.

Dopfunten

Vid restaureringen 1974 ersattes den tidigare dopfunten av en ny i sandsten från Höör, huggen av konstnären Stig Ryberg. Både cuppan (övre delen av dopfunten) och foten har en oval form. På cuppan syns olika symboler: Duvan över 12 eldstungor (Uppenbarelseboken 4:5), en ros och två uppsträckta händer (en givande och en tagande), en labyrint samt en grönskande herdestav. I  cuppan står dopfatet i mässing, också det gjort av konstnären Stig Ryberg. Fatet är indelat i olika fält som bland annat visar två fiskar, ett kors och en herdestav.

Intill dopfunten står en dopljusstake i mässing, tillverkad av Stig Ryberg. Ljusstaken har fyra ovala skivor av ek med en förgylld symbol av kyrkans skepp.

Orgeln

Orgeln i Husie kyrka är byggd av Tostareds orgelfabrik 2008. Den har 29 stämmor, tre manualer och pedal. Delar är piporna kommer från de föregående orglarna från 1883 och 1940. Orgelfasaden är ursprunglig från 1883. 

Orgel med träfasad.

Läktarorgeln i Husie kyrka byggdes 2008 av Tostareds orgelfabrik.

Foto: Svenska kyrkan Malmö

Vackra ljuskronor i mässing

I kyrkans valv hänger tre ljuskronor i mässing. Ljuskronan i långhuset har inskriptionen Olaus Bering. Sibylle Riber A:o 1735. Olaus Bering var kyrkoherde i Husie 1724-1764. Sibylle Riber var hans andra hustru. Hon kom från en känd köpmanssläkt i Malmö som har gett namn åt lantstället Ribersborg.

I norra och södra korsarmen hänger ljuskronor från 1914. Tidigare hängde dessa i mittskeppet. Ljuskronan i vapenhuset  hittades på kyrkans vind. Den reparerades och återskapades av gördelmakare Bror Sjöholm 2004. Samme man har tillverkat och skänkt lampetterna i mässing. 

Kyrkklockorna

I tornet hänger två klockor. Den stora kyrkklockan från 1519 gjöts ursprungligen för Falsterbo kyrka och den kom till Husie kyrka efter en omfattande brand 1624 då förmögna kyrkor i Skåne tvingades av kungen och biskopen att bidra  till reparationen av Husie kyrka. Storklockan pryds av lejonhuvud och tre helgonbilder: S:ta Gertrud av Nivelles, S:t Göran och S:t Kristoffer med Jesusbarnet på axlarna. 

Den lilla kyrkklockan, A1-klockan, är från 1735. Klockan är gjuten i Malmö 1735 av Andreas Wetterholtz. På ena sidan är klockan dekorerad med en Kristusgestalt och två apostlar samt inskriptionen:

Kommer hit barn hörer mig. Jag will lära eder Herrens fructan. Psal. 34 v.12. Men wi predike then korsfresta Christum. Corinth. 1 v.23. Then ther hafwer öron til at höre han höre. Luc. 8 v.8. 

På den andra sidan har klockan Fredrik I:s namnchiffer. Det står:

Ivat Rex Sveciae. Olaus Bering pastor loci giuten i Malmö af Andrea Wetterholtz Kongl. Mgst. prewigl. styck och klåckgiutare. Anno 1735 nr 92. 

Överst finns inskriptionen Gloria in excelsis deo.