Besök i bygghyttan vid S:t Johannes kyrka

Besök i bygghyttan

Onsdagen, 15 maj, fick arbetslaget i S:t Johannes kyrka möjligheten att besöka bygghyttan och göra ett studiebesök hos entreprenören Stucco Maestro och se den pågående renoveringen av S:t Johannes kyrka på närmre håll. Just nu, i skrivande stund, pågår etapp 2 som är renovering av den västra fasaden (ingången) och under vecka 21 har man smygstartat etapp 3 som är klocktornet.

Hur en renovering går till

Studiebesöket inledes med lunch och mingel då det fanns möjlighet att se som omkring i bygghyttan och prata med några av de som jobbar med renoveringen ex. stenhuggare, konservator, projektledare m.fl. Därefter tog byggnadsantikvarien Björn Bjelke-Holtermann över och berättade kort om kyrkans historia och vikten av att renovera och underhålla äldre byggnader. Bland annat visades äldre foton av kyrkan och ett par skisser från tävlingen som hölls i samband med att kyrkan planerades.
Arbetsledare Johan Hellström och VD Kristofer Mattiasson berättade om hur kyrkan har scannats vid olika tillfällen inför renoveringen för att få fram en detaljerad karta över hur de olika stenarna ska hanteras. En del stenar bedöms vara i så pass bra skick att ingenting behöver göras, en del behöver rengöras eller lagas för att hålla ytterligare i 25 år och en del klarar inte 25-års gränsen och byts ut till nya stenar.
I samband med att stenarna plockats ner från kyrkan har man även upptäckt dolda fel så som fukt och rostangrepp och detta åtgärdas också för att kyrkan ska få maximal livslängd.

Bygghjälmar på

Efter introduktionen av projektet delades arbetslaget upp i två grupper och grupp ett fick ta på sig bygghjälmar och kliva in i bygghissen för en färd upp till sjätte våningen på byggnadsställningen. Där fick de gå fram till kyrkans framsida och se hur byggarna håller på att restaurera det främre tornet i söder och få berättat för sig hur man planerar att lyfta upp taket för att kunna stärka upp konstruktionen och i samma veva sätta in en inspektionslucka. Mycket spännande att få komma arbetet så nära! 
Därefter visade Johan och Kristofer hur arbetet går till med att få bort krustbildningar, det svarta som syns på bland annat rosendekorationerna, även kallat för vattenskuggor. Det är nämligen salter från stenen och föroreningar från luften som tillsammans har bildat en skorpa där fukten kommer in men inte ut. I renoveringen tas krustbildningen bort. I andra fall har stenen börjat skikta sig, exfoliera, eftersom stenens bindemedel mellan sandkornen har försvunnit och då tillför man nytt bindemedel. En del stenar är så torra att de sandar, när man rör vid dem eller det blåser så slits stenen bort i form av små sandkorn, även i det fallet ser man till att återfukta.
I en del fall har delar av exempelvis rosorna försvunnit, trillat av eller bedöms vara i för dåligt skick (man ersätter en del av stenen) görs en så kallad ilusning. Då huggs en ny del eller detalj ut som sedan monteras/fälls in i den befintliga stenen så sömlöst som möjligt för att återställa stenens ursprungsform.

Sten av bra kvalité är A och O

Nere på marken igen skiftades grupperna om och grupp ett fick lyssna till projektledaren Magnus Gustlin som berättade om projektet och om de olika stenarna som kyrkan är uppbyggd av.
I början på 1900-talet när kyrkan byggdes användes bland annat kalksten från Yxhult och sandsten från Gotland. På grund av tidsbrist och ekonomi blev det inte sten i toppklass och det är därför som den behöver renoveras eller bytas ut. Nu används istället kalksten från ett stenbrott på Öland av högsta kvalité och sandsten från ett tyskt stenbrott. Tyvärr är sandstenen av högsta kvalité inte i riktigt rätt nyans mot de tidigare stenarna, men det åtgärdas genom att man patinerar den, vilket får den att matcha övriga stenar.
Pateneringen görs det delvis för att viss sten inte alltid går att hitta i samma nyans som ursprunget, men också p.g.a att den nya stenen är just ny och inte har haft det hundraåriga åldrandet som den befintliga stenen i fasaden har haft, med föroreningar och nedbrytning i form av väder och vind, vilket förändrar all sten i fasaden. Det går att se på brottytor på den ursprungliga stenen, där bitar har fallit av, att stenen har en annan färg i sin kärna. Med tiden kommer de nya stenarna naturligt att tonas in likt de ursprungliga.

Att återskapa en sten kräver fingertoppskänsla

På plats var även konservatorerna Erika och Elaine. De visade hur man lagar och återställer en trasig ursprungssten. I de fall där man behöver bygga upp ett saknat hörn används stenlagninsgbruk som pigmenteras för att matcha stenen. Till sin hjälp har de flera olika små plattor som de tagit fram för att enkelt få fram rätt recept på pigmenteringen, men ibland behöver de ändå blanda ihop en individuell mix för att matcha just den stenen som de arbetar med. Det är ett tidskrävande jobb att laga en trasig sten eftersom man först lägger på stenlagningsbruket, låter det torka, skrapar ner det och sedan bygger upp det på nytt för att sedan härda under ett par veckor. Först då ser man lagningens rätta färg.

Därefter var det dags att se stenhuggaren Mohammed in action! Att hugga ut räffelmönstret, tandhuggning, på en sten tar ca 3-5 timmar. Anledningen till att man gör dessa mönster är för att matcha ursprungshuggningen samt att det förlänger livslängden på stenen och gör den mindre känslig mot stötar samt väder och vind. Den som ville fick också möjlighet att testa på att hugga i en provsten, vilket visade sig vara svårare än vad det såg ut som. Rätt vinkel på järnet och lagom mycket kraft i kombination med en jämn rörelse framåt visade sig vara avgörande för att undvika att stora flisor flög iväg eller att räffelmönstret uteblev helt. Men både Johan och Mohammed kunde konstatera att det finns ett antal personer i S:t Johannes arbetslag som har handlag för att bli stenhuggare. 

Kort information om S:t Johannes kyrka

Under 1800-talet växte befolkningen i Malmö när människor från landsbygden sökte sig in i staden. Malmö gick från ca 4000 invånare till ca 60 000 invånare på mindre än 100 år. Det gjorde att det behövdes fler kyrkor för att täcka behovet. När S:t Johannes kyrka byggdes låg den i utkanten av staden och utan någon bebyggelse runt sig. 

Kyrkan ritades av arkitekten Erik Anderberg som bland annat har ritat Oscarsteatern och Kristianstads teatern. Vid denna tid blandade man och inspirerades av olika byggstilar, vilket syns tydligt på S:t Johannes kyrka. Jugend är det dominerande, men det finns även inslag av barock och rokoko.
S:t Johannes kyrka består till mestadels av tegel som sedan på en del ställen beklätts med granit och detaljer av sandsten och kalksten samt lite kritsten på framsidan.