En hög med knäckebröd. I bakgrunden anas en semla.
Lyssna

/ Publicerad 25 mars 2025

Om fastetiden

Fastan som inleddes på askonsdagen, inföll i år 5 mars, och varar fram till påsk, är både en inre och en yttre väg att följa. En förberedelse inför påsken.

Fastan en yttre och inre väg att följa

Inom kristendomen finns två fasteperioder. Den första infaller under advent. Den andra infaller 40 dagar före påsk och pågår från askonsdagen till påskafton. Fastan är både en inre och en yttre väg att följa. Förebilden är att Jesus själv fastade i öknen i 40 dagar efter att han blivit döpt av Johannes döparen i Jordanfloden.

Den yttre vägen blir tydlig genom att fastetiden återkommer varje år i kyrkans liv. Det är en tid som ges oss utan att vi behöver göra något. Det märks i våra gudstjänster som uppmärksammar teman som bön, prövning, kamp, omvändelse och försoning. Musikaliskt gestaltas ofta Jesu passionsberättelse om hans lidande och kärleksoffer för världens skull.

Fastans inre väg handlar om att vi alla kan göra fastetiden till en förberedelse inför påsken. Det kan man både göra genom att välja att avstå från något och genom att öva sig i att uppmärksamt göra det goda vi egentligen alltid vill göra. Konkret kan fastan se olika ut för alla. Kanske väljer du att avstå eller göra något särskilt i år? 

FAKTA: Fastan – från fastlagsbulle till förlåtelse 

  • I kristendomen är fastetidens färger lila eller blå. Det står för fasta och bot, att erkänna sina fel, få förlåtelse och gottgöra de fel man gjort.
  • Fastlagen är dagarna närmast före påskfastan; fastlagssöndagen, blå måndagen och fettisdagen. Under katolsk tid åt och dracks det då mycket för att klara den kommande spartanska perioden. På många ställen lever det kvar med karnevaler.
  • I folktron var fettisdagen den sista dagen man kunde ha med sig ljus i ladugården och den första då kvällsmat skulle ätas i dagsljus.
  •  Även om vi idag kan äta fastlagsbullar lite när som helst förebådar de fastan. Att äta fastlagsbakverk går tillbaka till medeltiden då vetebröd med smör och honung åts i en tallrik med varm mjölk, hetvägg. Vår tids fastlagsbulle eller semla är däremot av modernare snitt. Semlor – från latinets simila, fint vetemjöl - med fyllning och grädde blev vanliga först under mellankrigstiden.

 

Från dina händer till där det händer

Varje dag drabbas människor av krig och katastrofer. 300 miljoner lever i djup kris utan det nödvändigaste. Läget är akut – vi måste agera.

Läs mer och ge en gåva