Vitputsad landsortskyrka med rundat kor och röda tegeldetaljer runt fönster och dörrar.
Lyssna

Oxie kyrkas historia

Oxie kyrka sydost om Malmö härstammar från 1100-talets senare del. Den byggdes troligen av Mårten Stenmästare som också byggt Lunds domkyrka eller en person med nära kontakt med honom, den så kallade Oxiemästaren. Kyrkan byggdes om och till av C G Brunius i mitten på 1800-talet.

Namnet Oxie 

Namnet Oxie betyder högarna eller högen vid oset, det vill säga där en källa eller en å börjar.  Området har varit bebott sedan forntiden, vilket bland annat de två Kungshögarna från bronsåldern i närheten visar. Strax öster om kyrkan har en offerkälla från hednisk tid hittats.

Oxie kyrkas byggnadshistoria

Mårten Stenmästare eller Oxiemästaren byggherre

Oxie kyrka härstammar från 1100-talets senare del. Den byggdes troligen av Mårten Stenmästare som också byggt Lunds domkyrka eller en person med nära kontakt med honom, den så kallade Oxiemästaren. Kyrkan bygges på kungens mark, så kallat kungalevet, och kyrkan var antagligen knuten till danska kungamakten. Det kan ha funnits en ännu äldre kyrka av trä på platsen innan stenkyrkan byggdes. Vid undersökningar 1950 hittades nämligen två stenkistgravar som delvis låg under långhusets norra grund. Denna typ av grav var vanlig på 1000-talet.

1100-talskyrka i romansk stil

1100-talskyrkan byggdes i romansk stil och tros ha bestått av ett långskepp, ett lägre och smalare kvadratiskt kor och en halvrund absid. Kyrkan hade två ingångar, en för männen i söder och en för kvinnor i norr. Den södra ingången finns fortfarande kvar. Står man i nuvarande sakristia ser man ingångsportalen, huggen i sandsten och kritsten. Det ursprungliga taket var troligtvis ett platt trätak utan valv.

Under senare delen av medeltiden förändrades kyrkan. På 1300-talet slogs valv i långhuset och i koret. En sakristia byggdes norr om koret och vid långhusets södra sida byggdes ett vapenhus. På detta byggde man senare tornet, vilket förklarar tornets ovanliga placering på södra sidan.

C G Brunius byggde om kyrkan i mitten av 1800-talet

1848–1849 byggdes Oxie kyrka till av C G Brunius. Befolkningstillväxten hade gjort kyrkan för liten. Brunius värnade om medeltidsarkitekturen, men valde ändå att först riva stora delar för att sedan bygga upp det igen. Kyrkan fick en planlösning i form av ett kors med en rund utbyggnad i öster (absid), oputsade tegelomfattningar kring fönster och dörrar, trappstegsgavlar med blinderingar (dekorativa försänkningar) och rundbågar samt kryssvalv inne i kyrkan. Ett torn med utanpåliggande trapphus byggdes på södra sidan av långhuset och användes som vapenhus. På utsidan ser Oxie kyrka idag i stort sett ut som 1849. Endast tak, fönster och dörrar har ändrats under årens lopp.

Ny inredning 1899

1899 totalrenoverades Oxie kyrka invändigt. Hela inredningen från 1600-talet, med altare, altartavla, predikstol och bänkar såldes. Den nya inredningen utformades i tidstypisk nygotik av Malmöarkitekten Alfred Arwidius. De nygotiska dragen syns tydligt i den ekådrade inredningen och Victoriaplattorna på golvet. Vid renoveringen målades också bibeltexten från Matteus evangelium in i valvbågen framme vid koret. Inredningen som vi ser idag härstammar från denna renovering. Av den medeltida kyrkan återstår idag långhusets väggar och portalen i söder samt dopfunten i sandsten.

Sevärdheter

Se hur Oxie kyrka ser ut inuti med Google View 360.

Altare

Altaret av ådringsmålat trä från 1899 är ritat av Alfred Arwidius. På dess framsida ses fyra inhuggna rektangulära fält. På altaret ligger ett så kallat altarbrune, den bård som faller ned från altarskivan. Altarbrunet är vävt av textilkonstnärinnan Hellevi Nilsson Kjellhard. Motivet visar människor i olika åldrar som söker sig till korset. Framför altaret finns ett halvcirkelformat altarskrank som är genombrutet av korintiska kolonner med gulddetaljer.

Vitkalkade valv, ljus bänkinredning i trä och vy över altare och altaruppsats

Vid renoveringen 1899 lades nygotiska Victoriaplattor i svart och vitt in i kyrkan.

Foto: Jens C Hilner

Altaruppsats

Över altaret hänger en altaruppsats av ådringsmålat trä, möjligen ek, från 1899 ritad av Alfred Arwidius. I mitten finns en tavla som framställer Jesus med ena handen lyft till välsignelse. I andra handen ses en rosa lilja. Under mittavlan finns en inskription: Frid vare med eder.

Altaruppsats som visar Jesus med en rosa lilja i handen.

Både altaret och altaruppsatsen är ritade av Alfred Arwidius 1899.

Foto: Jens C Hilner

Predikstolen

Predikstolen i ådringsmålad ek från 1899 är också den ritad av Alfred Arwidius. Foten består av en pelare som är omgiven av fyra korintiska kolonner. Korgen har sex sidor och i fälten syns de fyra evangelistsymbolerna och en dekor av bland annat blommor. Predikstolen flyttades på 2010-talet och förvaras nu längst ner i norra korsarmen.

Orgeln

Orgeln i Oxie kyrka består till största delen av pipor från en engelsk orgel av märket Bishop and Son från 1840-talet. Dessa har sedan kombinerats med modern teknik och ett fristående spelbord, allt byggt av Åkerman & Lund i Knivsta och invigt 2013. Orgelfasaden är ritad av Hans-Petter Schröder och har målade fasadpipor från Bishop & Sons. Piporna utgör också en del av läktarbarriären i nygotisk stil, ritad av Wikerstål Arkitekter. Spelbordet är fristående och står i södra korsarmen.

Vitkalkat kyrkorum med ljus bänkinredning i trä, orgelläktare och dopfunt i sandsten.

Orgeln i Oxie kyrka är en kombination av engelska orgelpipor från 1840-talet och modern teknik från 2013.

Foto: Jens C Hilner

Dopfunt av Oxiemästaren

Dopfunten i sandsten är från 1100-talet och troligen huggen av Oxiemästaren. Cuppan, den skålformade delen av dopfunten, är dekorerad med inhuggna figurer av lejon i olika storlekar, vindruvsklasar och smala, solfjäderformig blad, så kallade palmetter. På foten finns i de fyra hörnen vädurshuvuden och ett människohuvud.

Dopfat i mässing

Dopfatet i mässing från 1500-talet är troligen tillverkat i Nürnberg. I bottens mitt finns en relief som föreställer bebådelsen. Fatets kant är dekorerad med liljor och en bård av fåglar. Det skänktes till kyrkan av Pehr Leth, kyrkoherde i Oxie och Bjärshög 1687-1730.

Glasmålning och medeltida portal i sakristian

I sakristian finns en glasmålning från 1934 av Hugo Gehlin. Fönstret föreställer Jesus korsfästelse. Här finns också den medeltida sydportalen bevarad.

Kyrkklockorna

I kyrktornet i Oxie kyrka hänger två klockor, lillklockan och storklockan.

Lillklockan 

Lillklockan, en C2-klocka, göts 1818 av klockgjutaren Lars Olsson i Malmö. Klockan har två inskriptioner:

År 1818 då magister Samuel Johan Cavallin var prost och kyrkoherde i Oxie blef på kyrkans bekostnad, enligt församlingens enhälliga önskan, denna klocka anskaffad. Kyrkovärdarna voro: Jöns Jeppson och Per Andersson uti Oxie. Kommen för Herrens ansigte med glädje, gån in i Hans portar med tackande, uti Hans gårdar med lofvande Ps. 100:2-4. Kom frälsta hjord, och hör Det ord, som kan Ditt hjerta nära, församlens folk, der fridens folk, förkunnar Jesu lära. Den lärans röst är nåd och tröst, åt hvarje själ som blöder. Dess enkla bud är: frukta Gud, och älska Dina bröder.

Den andra inskriptionen lyder:

Hör Herren av sin nåd dig bjuder, se Templets portar öppna sig. Kanske hör näst då klockan ljuder, upplåter grafven blott för Dig. Du går ej mer i Herrans hus, ditt rum bereds i sand och grus. Guten af klockgutaren Lars Olsson i Malmö.

Storklockan

Storklockan, en A1-klocka, är ursprungligen från omkring 1600. Den göts om 1803 av klockgjutare C F Grönvall i Stockholm och lagades 1827. Klockan har två inskriptioner. Den första lyder:

1803 i Gustaf IV Adolphs tolfte regeringsår lät Kongl. Seraphimer Ordens Gillet Oxie kyrko klocka omgutas af klockgjutaren Carl Fr Grönvall i Stockholm.

Den andra inskriptionen lyder:

Kongl. Seraphimer Ordens Gillets Ledamöter voro: Ordens canzeller f.d. R.R. Gr. J. G. Oxenstjerna. Öfv.Marskalken Gr C.A. Waktmeister. Hs Exel. Gr. Magnus Ericsson Brahe. f.d. RR Bar. Joh. Liljencrantz. f.d. RR Gref. F. Ridderstolpe. Förste Hofstallmästaren Bar. Clas Rålamb.