Lyssna

Sjukhuskyrkan hjälper till att hitta hopp i mörka tider

Den 14 februari inleddes fastan, de 40 dagar som leder fram till påsken och som är en tid för att avstå och reflektera. – Fasteperioden är en tid då vi i Svenska kyrkan reflekterar över det som man kan kalla för tillvarons eller livets skuggsidor, säger sjukhusprästen Peter Englund.

Under fastan finns tid för eftertanke. Peter Englund arbetar i ett team om sex personer i Sjukhuskyrkan på Skånes universitetssjukhus Malmö. Där finns de till hands för patienter, närstående och personal, och Peter säger att han och teamet dagligen möter det som är ämnet för fastan.

– Tillvarons skuggsidor, om man vill kalla det så. Man hamnar på sjukhus för att man antingen själv har blivit sjuk eller så har en närstående blivit sjuk. Eller så arbetar man på sjukhuset med allt vad det innebär. Huvuddelen av vårt arbete består av samtal, det vi inom kyrkan kallar för själavård – vård för själen.

Peter Englund, sjukhuspräst.

Peter Englund, sjukhuspräst.

Foto: Jens C Hilner

Precis som fastetiden väcker existentiella frågor om ondska, krig, svält och katastrofer ger ett sjukdomsbesked ofta upphov till mer personliga existentiella frågeställningar.

– Att bli sjuk och få ett besked som kanske innebär att du får leva med en kronisk sjukdom resten av livet eller till och med få besked om att din tid är utmätt och du kommer att dö, allt det som vi vanligtvis håller långt borta blir verkligt här. Då kan vi i Sjukhuskyrkan möta upp som ett stöd i livskrisen, säger Peter Englund.
Fastan möter påsken, ljuset och hoppet
Han säger att fastan är en tung tid i kyrkoåret, men också viktig. Fastetiden möter sedan alltid påskens glädje, ljus och hopp.

– De hänger samman, och det är även en del av vårt arbete: att få samtala om det svåra men också om hur man kan tänka kring och möta det svåra. Finns det någonting som kan ge mitt liv en mening trots sjukdom? Vad är det som kan ge mig hopp i dödens skugga? Hur kan min tro vara en hjälp? Det är högst allmänmänskliga frågor – glädjen och livet men också sorgen och döden, hur förhåller vi oss till och reflekterar över detta? Där kan vi som Sjukhuskyrka vandra med en bit på vägen.

Det är vår uppgift som Sjukhuskyrka att finnas till hands när så behövs

Det låter som ett tungt och svårt arbete, men Peter Englund vänder på myntet.

– Så är det förstås, men det finns även många ljusglimtar på sjukhuset, det måste man komma ihåg. I de allra flesta fall går det ju faktiskt bra, man kommer in akut sjuk, finns här ett tag, blir behandlad och så småningom blir man frisk och får komma hem. Eller så har man fått en kronisk sjukdom som visserligen kräver livslång behandling men man kan lämna sjukhuset och fortsätta leva livet, om än annorlunda mot tidigare.

Foto: Magnus Aronson

– Det är en del i att vara människa, livet är ju inte bara ljus och glädje. Här finns också sjukdom, lidande, död och sorg, det måste vi förhålla oss till. Det är vår uppgift som Sjukhuskyrka att vara ett stöd i sjukdomen eller för de närstående när de har mist någon.