Svenska kyrkan förvaltar ett stort kulturarv i Malmö

Lena Winbladh är fastighetschef i Svenska kyrkan Malmö och ansvarar för vård, underhåll och fastighetsutveckling av pastoratets byggnader. På frågan om vilka byggnader som är äldst svarar hon:

– Det är lite av en kuggfråga. De äldsta är från medeltiden, men det innebär att väldigt många av kyrkorna har medeltida delar utan att hela kyrkan är från medeltiden. Man har till exempel hittat virkesdelar i Västra Klagstorps kyrkas torn som är daterade till 1200-talet, men ingen vet var de delarna ursprungligen kom ifrån. Men vi har kyrkobyggnader som omfattar medeltiden till nutid.

Kyrkobyggnader och kyrkoinventarier är skyddade enligt kulturmiljölagen, vilket innebär att alla åtgärder eller förändringar av dem måste godkännas av Länsstyrelsen. Med tanke på hur många av byggnaderna som är gamla så är det ett omfattande jobb att hålla dem i gott skick. Lena Winbladh förklarar:

– Äldre byggnader kräver kontinuerligt underhåll, delvis för att vi idag inte använder dem som man gjorde en gång i tiden. Det påverkar byggnadens tekniska kvalitet att vi ställer andra anspråk på kyrkor än vi gjorde förr. Förr värmde man upp kyrkorna när de användes, eller inte alls och så fick folk klä sig varmt, men idag har man en förväntan på uppvärmda kyrkorum. Det påverkar inomhusklimatet och det i sin tur påverkar inventarierna och antikvariska föremål. Det är inte nödvändigtvis dåligt, men det blir mer komplicerat, man måste hålla kontroll på exempelvis luftfuktigheten.

På Svenska kyrkan Malmös fastighetsavdelning arbetar 12 personer som projektledare, fastighetstekniker och antikvarie. Dessutom är 24 lokalvårdare anställda med särskild utbildning och certifiering för att rätt kunna hantera metoder och material i byggnaderna. Därutöver arbetar fem personer med mark och planer för utomhusmiljöer som inte är kyrkogårdar, och kyrkogårdsförvaltningen hanterar kyrkogårdarna.

Stormsäkring, byte av natursten och alternativa lösningar

– Just nu har vi ett spännande bygge på gång: Bunkeflo kyrkas torn ska stormsäkras. Och på S:t Johannes kyrka byter vi ut natursten i fasader som länge har varit i dåligt skick, det är vi väldigt glada för att vi kan göra. Vi har också nyligen bytt fasader och fönster på S:t Matteus församlingshem, ett hus från 1955 med fasadplattor av betong och fönster av stål.

För ett par år sedan upprättade pastoratet en lokalförsörjningsplan som gäller från 2023 till 2033. Med den som bakgrund tittar Lena Winbladh och hennes kollegor på hur byggnaderna används. Malmö pastorat består idag av sex församlingar, men tidigare fanns det många fler mindre församlingar, så det finns några gamla församlingshus och prästgårdar som kan få andra användningsområden.

– Vi tittar bland annat på om vi har byggnader som vi inte använder i verksamheten, och ser om vi kan avveckla eller hitta alternativa användningsområden för dem. Det kan vara att bygga hyresrätter i gamla församlingshus och att vi flyttade S:t Petris församling till S:t Nicolai där administrationen tidigare låg. Administrationen har flyttat till delar av S:t Mikaels församlingslokaler för att utnyttja dem mer effektivt. När man förvaltar fastigheter som har kulturhistoriskt värde kan man inte alltid välja de billigaste lösningarna, men vi försöker hitta besparingar överallt för att även fortsatt leva upp till vårt kulturmiljöansvar, avslutar Lena Winbladh.