Charlotta Ortiz, BKA -strateg och Peter Ekman, handläggare i barnrätt på kyrkokansliet, går igenom steg för steg hur de genomförde barnkonsultationer i projektet- Här mår jag bra.
Tankar under och inför mötet med barnen
Det var viktigt i mötet med barnen att de skulle känna att det var ett tryggt sammanhang. Även om vi uppmuntrade alla till att dela med sig av erfarenheter och tankar var vi också tydliga med att det var frivilligt och helt i sin ordning om man inte ville. Även om vårt perspektiv berörde situationer där barnen mådde bra behövde vi ha beredskap för att mer känsliga ämnen kunde komma upp. Vid samtliga möten med barngrupperna fanns det personal närvarande, vilka kände barnen sedan tidigare. Att ha personal närvarande vid konsultationstillfällena var bärande för att skapa trygghet och möjliggjorde eventuella uppföljningssamtal.
Följande förberedelser gjordes inför mötet med barnen.
- Lokalen möblerades för att möjliggöra upplägget som har beskrivits i genomförandet.
- Allt material plockades fram och ställdes i ordning i lokalen.
- Exempel togs fram för att visa hur en seriestripp kan se ut.
Innan barnen började teckna var det viktigt att de hade kommit på en situation de ville berätta om. Vi poängterade också att det var innehållet i berättelsen som var viktigt, inte vem som ritade finast.
Steg 1. Samling och presentationsrunda
Vi började med att samla barnen i en ring. Efter en presentationsrunda berättade vi vad som skulle hända under träffen. Därefter frågade vi om de hade hört talas om barnkonventionen och vad de i så fall visste. I barngrupperna var kunskapen om barnkonventionen varierande. Vi gjorde följande sammanfattning så att alla skulle ha samma utgångsläge:
”Det finns en överenskommelse mellan många länder i världen som kallas Barnkonventionen. Barnkonventionen berättar om vilka rättigheter alla barn i världen har. Man kan säga att det är regler om att barn ska ha det bra. Reglerna i Barnkonventionen kallas artiklar”.
Ett par av artiklarna säger att barn har rätt att må bra och rätt att känna sig trygga. Barn har därför rätt att leva på ett sätt som gör att de kan må bra. Detta kan handla om hur du bor, att du har mat och kläder, att du har människor som bryr sig om dig och tar hand om dig, att du har rätt att säga vad du tycker och att vuxna måste lyssna på dig”.
Steg 2. Reflektion och identifiering av känslor
Konsultationen fortsatte sedan med följande steg:
Vi ville att barnen skulle reflektera över situationer där de mår bra men för att komma dit behövde vi öva oss i att identifiera olika känslor.
- Hur känns det i magen när du är rädd?
- Hur känns det i armarna när du är glad?
- Hur känns det i benen när du är orolig?
- Hur känns det i hela kroppen när du mår bra?
På ett bord hade vi lagt ut bilder som visade olika uttryck. Bilderna föreställde människor, saker och platser. Barnen fick gå runt bordet och titta på bilderna i tystnad. De uppmanades att välja en bild som visade något om hur det är att må bra. Bilden de valde fick ligga kvar på bordet. När alla hade valt fick barnen visa sin bild. Om de ville fick de också berätta varför de valt just den bilden.
Steg 3. Närmår du bra och i vilka situationer
Vi samlades återigen i ringen för att fortsätta utforska några av de omständigheter som kan ha inverkan på vårt välbefinnande.
- Finns det någon speciell plats där du mår bra?
- Finns det någon speciell person som får dig att må bra.
- Finns det något du tycker om att göra som får dig att må bra?
Steg 4. Uppdraget
Barnen fick sedan i uppdrag att komma på en specifik situation där de mådde bra. Vi förklarade att det kunde vara en situation som har hänt vid ett tillfälle eller en situation som brukar upprepa sig.
Nu var det tid att introducera teckningsuppgiften. Barnen skulle göra en seriestripp på tre eller fyra bilder som tillsammans berättar om en situation eller viktig händelse där de mådde bra. Vi gick igenom några exempel på hur en seriestripp kunde se ut och förklarade att man gärna fick använda pratbubblor och text. Allt material var förberett sedan tidigare så det var bara för barnen att börja teckna.
Efterhand som barnen var klara med sina seriestripps samlade vi dem i mindre grupper där de fick presentera för varandra. Barnens röster spelades in under tiden som de berättade om händelseförloppet på bilderna. Detta för att senare kunna användas i filmen.
Steg 5. Gemensamt avslut
Till sist samlade vi barnen för ett gemensamt avslut där vi tackade för deras medverkan och för att de delat med sig av sina tankar och erfarenheter. Barnen fick sedan säga något kort om sin upplevelse av träffen.
