I Svenska kyrkans verksamheter är hållbarhetsfrågorna ständigt närvarande. Hållbarhetstanken vilar på två principer: förvaltarskapstanken och människovärdesprincipen. Det är ett uttryck för att alla människor är lika mycket värda och att vi har ett gemensamt ansvar att förvalta skapelsen – alltså hela vår livsmiljö.
Svenska kyrkan är Sveriges största förvaltare av jordbruksmark och femte största förvaltare av skog. Biologisk mångfald stärker ekosystemen, gör dem mer motståndskraftiga. Frågan om biologisk mångfald är förstås aktuell även för kyrkogårdarna, som i många fall är hem för sällsynta och hotade arter.
De principbeslut som fattas på nationell nivå, eller i vissa fall internationell nivå – de ska kunna leda rakt ner i vardagen. Det kan handla om att hushålla med vatten, att minska transporterna, att sluta kretsloppen – och framför allt tänka långsiktigt.
När en grupp blivande trädgårdsmästare från yrkeshögskoleutbildningen på Hvilan besökte Östra kyrkogården fick de en glimt av detta arbete, med hjälp av landskapsingenjör Maximilian Löfgren.
Bland annat visade han på miljöer som många passerar utan att skänka en tanke.
– Från asfaltsytor leder vi ut regnvattnet i omgivande gräsytor, i stället för att det ska ner i brunnar och ut i dagvattennätet, säger han. Då får vi en naturlig vattning av träden och kan minska användningen av kranvatten.
Här är det viktigt att välja trädarter som trivs med den hanteringen, påpekar han.
– Vi börjar oftast med att testa nya arter på egna, begränsade ytor. Då kan vi också upptäcka eventuella nya problem som dyker upp.
Kommande klimatförändringar ställer också krav: vilka arter kan klara en framtid med till exempel högre temperaturer, med torrperioder, med kraftiga stormar?
Den uppmärksamme flanören kan också se att stråken av grus är många, både som gångvägar och som breda kanter utmed asfaltsvägarna. Genom gruset får regnvatten en effektiv infiltration, och det där fina torra dammet som bilägare irriterar sig på – det är viktigt för lavar och insekter.
Ogräset som kommer upp, det attackeras med hetvatten. Förvaltningen har flera maskiner som enligt ett schema används på alla kyrkogårdarna – varje investering ska användas så effektivt som möjligt.
Ängsmark ses av många som ett självklart sätt att bevara mångfald. Och är vackert när det blommar i olika färger.
– Historiskt sett var ängen något som uppstod i samband med jordbrukslandskapets hävdande av naturmarkerna, naturen ordnande sedan resten, säger Maximilian Löfgren. Det finns ytterst lite kvar av de gamla biotoperna, så de är otroligt värdefulla.
När nya ängsområden skapas är det en fördel att kunna använda material från beprövade ytor, och vara försiktig med att föra in nytt genetiskt material.
Ängsmarken utmed åsen på Östra kyrkogården utgör huvudsakligen en buffertzon mellan olika områden, och måste ha sin regelbundna skötsel.
– Det kan vara en utmaning. Det är miljöer där människor rör sig, miljöer som ska vara funktionella och estetiska och samtidigt kunna skötas drifteffektivt.
På Östra kyrkogården finns områden med bok, träd som planterats successivt under åren. Där sker en varsam gallring, dels för att ge sparade träd möjlighet att breda ut sig, dels för att det känns tryggare för besökare när det blir fri sikt igenom området.
Här behövs också en annan riskbedömning än i en skog, och gångstigar bör vara tillgängliga för både rollatorer och barnvagnar.
– Men lite lekfullhet behöver finnas, säger Maximilian Löfgren. Våra miljöer är till för alla och det är viktigt att bejaka barnens perspektiv.
Med sjutton aktiva kyrkogårdar som täcker cirka 150 hektar blir komposthögarna därefter. All kompost läggs på Östra kyrkogården, i flera meter höga ”limpor”. Allt eftersom sållas materialet och större delar åker tillbaka in i komposten.
Tyvärr blir det med tiden också allt mer plast i högen och som sista åtgärd får detta avfall fraktas bort.
På flera kyrkogårdar finns så kallade högstubbar, som gärna blir hem för fladdermöss. Men med åren kan de börja murkna och behöver kapas ner successivt. Andra gamla träd läggs som biodepåer, till exempel en alm som var så dålig att det var nödvändigt att ta ner den. Det skedde för tre år sedan, och en skylt informerar om varför stockarna ligger i en hög.
Också här kommer säkerhetstänket in – stockarna ska inte rasa om ett barn klättrar på dem, det måste gå att komma åt runtom för markskötsel.
– Vi måste också tänka långsiktigt. Det går inte att ta bort depån om tio år, och göra de arter vi lockat hit hemlösa. Vi kan inte heller välja vilka arter som det lockar till sig. Det kan bli bålgetingar – och vad gör vi då?
En mångfald av växter och insekter uppskattas även av fåglar. Särskilt Pauli-kyrkogårdarna, med sitt gröna stråk genom centrala delar av Malmö, har ett rikt fågelliv.
Fåglar verkar också uppskatta de lite lugnare miljöerna som kyrkogårdarna är, jämfört med offentliga parker. Kyrkogårdarna är inte ett publikt vardagsrum på samma sätt, där hålls inga fester eller gympapass till hög musik.
Och när allt fler maskiner har batteridrift minskar även deras buller. Så promenaden på kyrkogården kantas inte bara av grönska, utan även av fågelkvitter.
Text: Mona Davidsson