Hon är landskapsingenjör och kyrkogårdstekniker och har full koll på kyrkogårdarnas miljöer och vad som finns där.
Historiskt sett var trädens uppgift att rama in kyrkogårdarna och utgöra en tydlig gräns mot byn och omgivande åkrar. Alléerna planterades ofta med syftet att leda människor fram till kyrkporten.
Träden utgjorde också en foderreserv i ofärdstider och missväxtår. Även i dag hamlas träd, men inte för att det behövs foder.
Hamling innebär att hela eller delar av trädkronan beskärs. En variant är knuthamling, där det på sikt bildas förtjockningar, knutar, i grenändarna. Detta, kombinerat med sammanympning, har gett en mycket speciell allé på Östra kyrkogården.
– Den första individen i raden delar näring med den sista i raden, förklarar Anna-Carin Forsman.
Denna allé är Europas längsta i sitt slag och uppmärksammas gärna vid studiebesök och i andra sammanhang.
I slutet av 1800-talet började så kallade sorgeträd att planteras på kyrkogårdarna. Gemensamt för dem är ett hängande växtsätt, oavsett trädart, tänkt att förmedla känslor av sorg och saknad.
Sorgeträd finns på flera av våra kyrkogårdar och är lätta att känna igen.
Det finns en del riktigt gamla träd på kyrkogårdarna i Malmö, men i global jämförelse är deras ålder blygsam.
– Ett ”normalträd” kan bli 150-200 år, ek och lind kan bli flera hundra år gamla. Och högstubben på kvarter 1 på Östra kyrkogården, det är en poppel som är närmare 200 år.
– Men världens äldsta träd är nästan 10 000 år, det är en gran som står i Dalarna, säger Anna-Carin Forsman.
I faktarutan intill finns några exempel på träd som är värda en närmare titt. Och ta gärna en promenad förbi ”hörsholmsalmen” på Limhamns kyrkogård, kvarter 31.
Alm var ett vanligt trädslag i Malmö, tills almsjukan slog till. I dag har de flesta tagits bort och nästan inga almar är kvar i stan. Men just denna alm har klarat sig från sjukdom och står stor och ståtlig.
Kyrkogårdsförvaltningens arbete följer beslutade skötselplaner, trädvårdsplaner med mera. Och det följer inte alltid samma cykler som hemma i villaträdgården.
– Juli, augusti och september är bästa tid för att beskära träd, tipsar Anna-Carin Forsman. Men då har vi som mest att göra på kyrkogårdarna och har inte tid. Vi beskär på vintern, då finns resurserna.
Vill du följa med på en tur till våra kyrkogårdar? Njuta av träd i olika former, från morgon till kväll, genom hela året?
Filmen här intill är en fyra minuter lång resa i bild, ton och ord. Låt dig inspireras till egna besök hos kyrkogårdarnas träd.
Text: Mona Davidsson